Patricia Espinosa är efterträdaren till Christiana Figueres som chef för FNs klimatorgan UNFCCC. Espinosa utnämndes till ”Executive Secretary” för UNFCCC av FNs generalsekreterare Ban Ki-moon i maj 2016 och tillträdde i juli 2016.
Patricia Espinosa var Mexikos ambassadör till Tyskland och även tidigare utrikesminister i Mexiko. Hon ledde klimatmötet COP16 i Cancun 2010.
Klimatflyktingar är de människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatrelaterade skäl. Det handlar till exempel om höjda havsnivåer och översvämningar, torka och stormar på grund av klimatförändringarna. Eftersom de som flyr oftast inte är de som har orsakat problemen är klimatflyktingar också ett exempel på bristande klimaträttvisa.
Ofta samverkar flera faktorer när människor flyr (till exempel säkerhet och möjlighet till försörjning), vilket innebär att det kan vara svårt att isolera en enskild orsak. Det finns inte heller någon tydlig definition av begreppet klimatflyktingar i något internationellt bindande juridiskt dokument, så ordet används på ganska olika vis. Det betyder också att antalet klimatflyktingar är svårt att uppskatta.
I Parisavtalet står det att frågan om klimatflyktingar behöver hanteras så att antalet kan minimeras.
Energilagring handlar om att lagra energi som är producerad vid en viss tidpunkt så att den kan användas vid en annan tidpunkt. När det handlar om el kan lagringen göras i batterier (eller kondensatorer om det gäller så lite energi som ett cykelbaklyse använder).
Den amerikanska biltillverkaren Tesla tillverkar ett batteripack för att lagra energi i byggnader, vilket till exempel är användbart när man har solceller på taket.
En annan teknik för att lagra energi är pumpvattenkraft, då vatten pumpas upp till en högt belägen damm. Därifrån kan vattnet sedan ledas genom en turbin för att producera el.
En längre förklaring av energilagring finns på Supermiljöbloggen.
Brunkol är en lös bergart som går att elda med. Det är ett fossilt bränsle, vilket betyder att det har bildats under hundratusentals år av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur som på havsbotten och i marken under lång tid ombildats till kol (samt olja och gas). Brunkol kallas även för lignit.
När brunkol används i industrin, kraftsektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär, vilket i sin tur ökar växthuseffekten.
Om jordens medeltemperatur ska hållas under en katastrofal global uppvärmning måste huvuddelen av de kända kolreserverna stanna i marken.
Observera att brunkål är något helt annat.
Tesla är ett bilmärke, grundat i USA 2003, av bland annat Elon Musk, en IT-miljardär från Sydafrika/Kanada.
Bilmärket och grundaren Musk har fått mycket uppmärksamhet av ibland svårförklarliga anledningar, men några saker står ut:
Tesla tillverkar även ett batteri avsett för hemma- eller kontorsbruk, där el från solceller eller det vanliga elnätet kan lagras.
Bilmärkets namn kommer från fysikern Nikola Tesla.
COP22 hölls i Marocko i november 2016. COP22 var det 22a mötet mellan länderna som skrivit under klimatkonventionen, året före hölls klimatmötet COP21 i Paris, där det viktiga Parisavtalet beslutades. För en förklaring varför klimatförhandlingsmötena heter COP och några siffror, se ordet COP i ordlistan.
Ett av resultaten av klimatmötet är ”Marrakech Action Proclamation”, som på svenska blir ”Marrakechs handlingstillkännagivande”, vilket är nästan lika intetsägande som dokumentet självt.
Ett viktigare resultat kan sägas vara löftet från Climate Vulnerable Forum (en grupp av mestadels fattiga länder som är bland de mest sårbara för klimatförändringar) om att samtliga länder i gruppen ska ställa om till 100 procent förnybar energi så snabbt som möjligt, samt revidera sina nationella klimatplaner före 2020. Mer information om ”Marrakech Vision” finns på CVFs egen webbplats.
På COP22 blev det också tydligt att USA under Donald Trump kommer att stå ensamt om landet drar sig tillbaka från Parisavtalet, avgivna löften om klimatfinansiering och framtida klimatförhandlingar.
Nästa stora klimatmöte, COP24 , kommer att hållas i slutet av 2018 i den gamla kolgruvorten Katowice i Polen.
Logotypen för COP22 består av Menara-monumentet i Marrakech i mitten av ett traditionellt mosaikmönster (Zellige) där färgerna blå, grön, röd och gul symboliserar de fyra elementen vatten, jord, luft och eld.
Med klimatlag menas oftast en lag som gör det tydligt hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska för en viss tidsperiod. Istället för att varje regering sätter sina egna mer eller mindre ambitiösa mål för utsläppsminskningar är tanken att en klimatlag ska öka förutsägbarheten och att målen faktiskt hålls.
I Sverige infördes en klimatlag den 1 januari 2018, som en del av det klimatpolitiska ramverket. Lagen innebär att regeringen varje år ska göra en klimatredovisning i budgetpropositionen. Var fjärde år ska regeringen göra en handlingsplan redovisar hur klimatmålen ska uppnås.
Storbritannien är ett annat exempel på land som har en klimatlag.
Ofta jämförs klimatlagar med budgetlagar, som också är tänkta att hålla ett lands finanser under kontroll, oavsett vilken regering som för stunden har makten.
Om man samlar ett antal mål och regler kan man kalla det för ett ramverk. Om målen och reglerna handlar om att minska utsläppen av växthusgaser – klimatet – kan man kalla det för ett ”klimatpolitiskt ramverk”. I Sverige finns det ett förslag om att införa ett klimatpolitiskt ramverk, som ett sätt att få tydliga mål och ett slags garanti att de ska nås, oavsett vilken regering som har makten de kommande åren.
I det aktuella förslaget, från Miljömålsberedningen, är de viktigaste delarna:
Det är ett ambitiöst mål, men också väldigt luddigt hur det ska uppnås. Till del förtydligas det i strategin för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Bägge dokumenten finns att läsa i sin helhet på Miljömålsberedningens webbplats.
Biokol är namnet på träkol som är gjord i klimat- och markförbättringssyfte. Enkelt uttryckt tar man hand om överbliven ved eller andra växter och gör kol av dem. Sedan grävs kolen ner i marken, där den ”låser in” koldioxid i 1000 år eller mer. Det kallas för kolsänka. Kolen kan även göra marken bättre att odla i, eftersom den binder vatten och näringsämnen.
Tekniken att använda kol som jordförbättring är mycket gammal och användes i Amazonas i Sydamerika före koloniseringen. Portugiserna kallade den svarta jorden de hittade för ”terra preta”, vilket även dagens biokol ibland kallas för. Biokol kallas för biochar på engelska.
Liksom annan kol framställs biokol genom pyrolys, det vill säga syrefattig upphettning. Ett annat ord är mila.
Den positiva klimateffekten av att göra och gräva ner biokol är ännu inte helt fastställd, försök pågår i Sverige och många andra länder. Även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) forskar om biokol.
En kolbagge är en gigantisk grävmaskin, kallad Bagger på engelska. Kolbaggarna används för att gräva upp brunkol i dagbrott, bland annat i Vattenfalls gruvor i Tyskland. Vissa typer av kolbaggar kan flytta 14 000 kubikmeter jord i timmen.
En man som heter Dan DeEntremont har gjort en animerad video med en kolbagge som Transformer (en leksak från 1980-talet som blev tecknad film), den finns på youtube:
