Kina

Folkrepubliken Kinas flagga.Ett land som Kina med mer än 1,3 miljarder invånare ÄR viktigt när man talar om klimat, men tvärtemot vad som ofta framhålls är kinesernas utsläpp av växthusgaser inte mycket högre än våra. Om man räknar som vanligt, det vill säga inte räknar in import- och exportströmmar, ligger Kinas utsläpp per capita strax över Sveriges. Räknar man in import och export ökar Sveriges årliga utsläpp, medan Kinas minskar. Som jämförelse släpper medelamerikanen ut ca tre gånger så mycket som medelkinesen, och en afrikan från Zambia orsakar utsläpp som endast är en tjugondel av kinesens. Se även förklaringen av klimaträttvisa, och sidan med vanliga frågor.

IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change

IPCC är en panel av forskare från hela världen som utvärderar klimatförändringarna. På svenska brukar IPCC kallas FNs klimatpanel. Det fullständiga namnet på engelska är Intergovernmental Panel on Climate Change.

Det bedrivs ingen egen forskning inom IPCC, dataunderlaget kommer istället från forskare och universitet världen över. IPCC grundades 1988 av Världsmeteorologiorganisationen (World Meteorological Organization, WMO) och FNs miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP). I Sverige är SMHI nationell kontaktpunkt för IPCC.

Hoesung Lee, ordförande för IPCC. 43rd Session of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC-43) 11-13 April 2016 i Nairobi, Kenya. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
Hoesung Lee, ordförande för IPCC. 43rd Session of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC-43), 11-13 April 2016 i Nairobi, Kenya. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth

Du kan läsa mer på IPCCs webbplats, på SMHIs webbplats och på Naturvårdsverkets webbplats.

Global uppvärmning

Projektion av kommande global uppvärmning i en uppdaterad version av Ed Hawkins kända diagram. Bild: Jay Alder/USGS
Projektion av kommande global uppvärmning i en uppdaterad version av Ed Hawkins kända diagram. Bild: Jay Alder/USGS

Jordens temperatur varierar naturligt, men sedan några hundra år tillbaka har medeltemperaturen höjts mer än den tidigare gjort. Temperaturen har stigit – och fortsätter att stiga – som en följd av den ökade växthuseffekten, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Denna temperaturökning kallas global uppvärmning. Hittills har den globala medeltemperaturen stigit med ungefär 1 grad, jämfört med tiden innan människan började släppa ut växthusgaser.

Om utsläppen fortsätter kommer temperaturen också att fortsätta att stiga. Just nu (2017) ser världen ut att gå emot en global uppvärmning på ungefär 3-5 grader i slutet av detta århundrade (år 2100).

På bilden nedan syns ett antal indikatorer på global uppvärmning, det vill säga saker som händer i naturen som vi kan observera när det blir varmare. Det är till exempel:

  • Uppmätt temperatur på olika platser
  • Trädgränsen flyttar uppåt i fjällen
  • Våren kommer tidigare
  • Havsnivån stiger
  • Isen vid syd- och nordpolen smälter
  • Djur- och växtarter flyttar till nya områden
Indikatorer på global uppvärmning. Källa: Gavin Schmidt och Joshua Wolfe, Rollins College
Indikatorer på global uppvärmning. Källa: Gavin Schmidt och Joshua Wolfe, Rollins College

En effekt av den globala uppvärmningen är att klimatet förändras, alltså det vi brukar kalla klimatförändringar. Klimatförändringarna i sin tur leder till en rad obehagliga konsekvenser för människor världen över, men framför allt för människor som lever i fattigdom.

CO2 – Koldioxid

CO2 är den kemiska beteckningen på koldioxid, som är en osynlig och luktfri gas. Koldioxid är både en förutsättning för liv på jorden och i för höga koncentrationer synnerligen dödlig. Koldioxid är en växthusgas som kan öka den globala uppvärmningen.

CO2 - koldioxid
CO2 – koldioxid

När vi använder fossila bränslen i fordon, industrin, energisektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär. Detta ökar växthuseffekten.

Man mäter koldioxidhalten i atmosfären i en enhet som heter ppm, efter engelskans ”parts per million”, vilket ungefär betyder ”miljondelar”. I december 2015 var koldioxidhalten 401,85 ppm , eller 0,04 procent för att använda en vanligare enhet. Det är drygt 100 ppm-enheter mer än vad koldioxidhalten var före den industriella revolutionen. Människans förbränning av fossila bränslen har på kort tid ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären till nivåer högre än vad atmosfären innehållit på flera miljoner år. Boxen nedan visar den aktuella koldioxidhalten i atmosfären.

Atmospheric CO2

För att nå det internationellt erkända målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader (läs mer om Parisavtalet här) bör inte koldioxidhalten i atmosfären överstiga 350 ppm, även om det i de internationella förhandlingarna tidigare har talats om att stabilisera halten vid 450 ppm räknat som koldioxidekvivalenter.

När vi använder förnybara bränslen, till exempel ved och annan skogsråvara, biogas och etanol gjord på exempelvis sockerrör eller spannmål, bildas det också koldioxid vid förbränningen. Den koldioxiden är dock inte ett tillskott, eftersom den redan ingår i kretsloppet av biomassa. Så trots att även förnybara bränslen orsakar koldioxidutsläpp ”räknas” de inte i klimatsammanhang, eftersom det inte är någon ny koldioxid.

Det finns även förnybar energi som inte innehåller moment av förbränning, och då bildas ingen koldioxid alls. Det gäller till exempel vattenkraft, vindkraft och solenergi.

För att ge en så rättvis bild som möjligt av olika bränslens och energislags påverkan på växthuseffekten bör man göra livscykelanalyser, det vill säga räkna på växthusgasutsläpp även från produktionen av bränslena. Då ingår till exempel utsläppen vid oljeutvinning och i raffinaderierna, vid odlingen av grödor för etanolproduktion och för transporter av bränslen.

CDM – Clean Development Mechanism

Mekanismen för ren utveckling är den ganska styltiga översättningen av den engelska termen “Clean Development Mechanism” som kommer från Kyotoprotokollet. Den engelska förkortningen är CDM. Väldigt förenklat handlar det om att rika industrialiserade länder med höga utsläpp kan bekosta åtgärder som minskar utsläppen i fattigare utvecklingsländer, och sedan få tillgodoräkna sig de utsläppsminskningarna. Denna sorts projekt ger upphov till en annan sorts utsläppsrätter (som kallas CERs) än de utsläppsrätter som EU använder i sitt eget handelssystem för utsläppsrätter.

Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer - CDM-rapport från Swedwatch.
Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer – CDM-rapport från Swedwatch

Du kan läsa mer på FNs webbplats om CDM: cdm.unfccc.int