Etikett: klimatförhandlingarna

En av de krångligare förkortningarna i klimatförhandlingarna utläses ”lullusEeff” med betoning på det versala E:et. LULUCF står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Vad det framför allt handlar om är det notoriskt svårberäknade området ”sänkor”, det vill säga hur mycket kol som binds i träd och andra växter.

LULUCF hanteras av en särskild grupp experter, som kan saker vanliga (mycket kunniga) klimatexperter inte har en aning om.

Mer information finns i en bra text av Naturvårdsverket, som också är källa till diagrammet ovan.

Den engelska termen Quantified Emission Limitation and Reduction Objective (förkortad QELRO) är ungefär för Kyotoprotokollet vad INDC är för Parisavtalet. Det vill säga ett kort dokument med en utfästelser om hur mycket ett land åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser framöver.

NDC har sedan Parisavtalet blivit en av de viktigaste förkortningarna i klimatförhandlingarna. På svenska brukar dessa ”nationellt fastställda bidrag” (Nationally Determined Contribution) kallas för nationella klimatplaner. En sådan klimatplan är det dokument som varje land skickat in till klimatkonventionens sekretariat, som beskriver hur stora utsläppsminskningar landet tänker sig att göra de kommande åren. Många fattigare länder som inte har så höga utsläpp beskriver istället vilka anpassningsåtgärder de planerar eller behöver.

Innan en NDC kommer till finns det en INDC, som är ett slags preliminär version av klimatplanen. Läs mer om vad en INDC är här.

Ett uppmärksammat och sedan många år återkommande inslag under klimatkonventionens förhandlingsmöten (COP) är utmärkelsen ”Dagens fossil” (Fossil of the Day på engelska). Priset ges till det land eller de länder som gjort mest för att fördröja eller förstöra UNFCCC-förhandlingarna. Ceremonin när utmärkelsen delas ut är ofta välbesökt av både regeringsförhandlare, journalister och civilsamhälle. Utmärkelsen har även en egen sång som sjungs före varje prisutdelning.

Det finns även en positiv variant kallad ”Dagens stråle” som mer sällan delas ut, men då till ett land som gjort något extra bra i klimatförhandlingarna.

Fossil of the day kan så klart följas på både Facebook och twitter.

Följ min blogg med Bloglovin

I FN-klimatförhandlingarna under klimatkonventionen deltar förutom länder även det ”civila samhället”, det vill säga representanter för andra intressen än regeringar. Det civila samhället deltar som observatörer och har alltså inte rösträtt i förhandlingarna, men väl yttranderätt.

Som en praktisk åtgärd har civilsamhället delats in i grupper (några med komiska förkortningar):

• BINGO – Business and industry non-governmental organizations
• ENGO – Environmental non-governmental organizations
• RINGO – Research and independent non-governmental organizations
• YOUNGO – Youth non-governmental organizations
• TUNGO – Trade Unions non-governmental organizations
• IPO – Indigenous peoples organizations
• LGMA – Local government and municipal authorities
• Women and Gender

Lite mer information finns på t ex UNFCCCs webbplats.

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. Vissa landgrupper (eller ”ländergrupper”) är tydligt definierade (som Europeiska unionen, EU), andra mer lösliga (som Likeminded Developing Countries, LMDC) där det kan variera från möte till möte vilka länder som ingår.

De största och därmed viktigaste landgrupperna i klimatförhandlingarna är G77, EU och Umbrella Group. Därutöver finns följande grupper som inte på något vis är oviktiga: AILAC, ALBA, AOSIS, Arab Group, African Group, EIG, LDC, OPEC. En ny gruppering sedan 2015 är High Ambition Coalition.

Bilden ovan som visar förhandlingsgrupperna som röda och blå bollar går även att titta på i en interaktiv version på CarbonBriefs webbplats.