I de internationella klimatförhandlingarna talas det om NAPAs, nationella åtgärdsplaner för anpassning, som är ett sätt för utvecklingsländer att identifiera brådskande behov av anpasssning till de pågående klimatförändringarna. Åtgärder som skrivs in i sådana nationella åtgärdsplaner kan sedan finansieras med stöd från The Global Environment Facility (GEF), som är en fond för miljöinvesteringar i utvecklingsländer.
Du kan läsa mer on NAPA på UNFCCCs webbplats.
Gemensamt genomförande brukar FN-termen Joint Implementation (som förkortas JI) kallas på svenska. Det är en av tre flexibla mekanismer i Kyotoprotokollet, och syftar till att minska växthusgasutsläppen genom konkreta projekt.
Gemensamt genomförande innebär att ett land eller företag kan finansiera utsläppsminskande projekt i ett annat land och för det få utsläppsrätter (som kallas ERUs). Till skillnad från det snarlika systemet CDM, där projekten genomförs i utvecklingsländer, innebär Gemensamt genomförande att projekten genomförs i industrialiserade länder (eller för att vara mer exakt, länder med åtaganden enligt Kyotoprotokollet).
Adaptation är det engelska ordet för anpassning, läs mer i den svenska förklaringen.
Klimatet har redan förändrats på grund av människans utsläpp av växthusgaser och kommer att fortsätta att förändras. Att hantera den situationen, till exempel genom att bygga vallar mot översvämningar, kallas för anpassning. Det är också ett av huvudspåren i de internationella klimatförhandlingarna, under det engelska namnet adaptation.
Bilden nedan visar skillnaden mellan klimatanpassning och utsläppsminskningar (mitigation) – se även ”Loss and Damage” för en tredje inriktning.
Klimatkonventionen förkortas UNFCCC på engelska, och används ofta även om själva sekretariatet till klimatkonventionen. Läs mer under det svenska ordet klimatkonventionen.
Kyotoprotokollet är ett internationellt avtal om att minska utsläppen av växthusgaser. 1997 kom världens länder överens i Kyoto i Japan om att konkretisera klimatkonventionen med ett protokoll, Kyotoprotokollet.
Den första avtalsperioden för Kyotoprotokollet gällde fram till 2012, och det var en efterföljare till den som skulle förhandlats fram på klimatmötet COP15 i Köpenhamn 2009. Det misslyckades dock, och det dröjde till 2015 innan Parisavtalet beslutades på COP21.
Klimatkonventionen är det vanligaste svenska namnet för the United Nations Framework Convention on Climate Change, förkortat UNFCCC. Det är ett internationellt avtal, juridiskt bindande för de länder som skrivit under. FNs ramkonvention om klimatförändring skulle en komplett svensk översättning kunna bli.
Vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 undertecknades ramkonventionen av så gott som samtliga länder i världen. Konventionens mål är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”.
I december 2015 kom världens länder överens om ”the Paris Agreement”, Parisavtalet, som är en sorts handlingsplan för att konkret uppnå det klimatkonventionen beskriver på ett lösare vis. En föregångare till Parisavtalet är Kyotoprotokollet.
Sekretariatet till klimatkonventionen ligger i Bonn i Tyskland och är ofta det som avses när ”UNFCCC” används. Ibland används UNFCCC som namn på själva förhandlingarna om konventionen och dess protokoll och avtal. UNFCCC uttalas av vissa som U-N-F-triple-C på engelska.
Det finns en webbplats för klimatkonventionen med mer information: www.unfccc.int
Mekanismen för ren utveckling är den ganska styltiga översättningen av den engelska termen ”Clean Development Mechanism” som kommer från Kyotoprotokollet. Den engelska förkortningen är CDM. Väldigt förenklat handlar det om att rika industrialiserade länder med höga utsläpp kan bekosta åtgärder som minskar utsläppen i fattigare utvecklingsländer, och sedan få tillgodoräkna sig de utsläppsminskningarna. Denna sorts projekt ger upphov till en annan sorts utsläppsrätter (som kallas CERs) än de utsläppsrätter som EU använder i sitt eget handelssystem för utsläppsrätter.
Du kan läsa mer på FNs webbplats om CDM: cdm.unfccc.int
