Energilagring handlar om att lagra energi som är producerad vid en viss tidpunkt så att den kan användas vid en annan tidpunkt. När det handlar om el kan lagringen göras i batterier (eller kondensatorer om det gäller så lite energi som ett cykelbaklyse använder).
Den amerikanska biltillverkaren Tesla tillverkar ett batteripack för att lagra energi i byggnader, vilket till exempel är användbart när man har solceller på taket.
Det kanadensiska vattenkraftverket Sir Adam Beck Generating Complex, vid Niagarafallen, använder pumpning för att lagra energi. Bild: Ontario Power Generation
En annan teknik för att lagra energi är pumpvattenkraft, då vatten pumpas upp till en högt belägen damm. Därifrån kan vattnet sedan ledas genom en turbin för att producera el.
Brunkol är en lös bergart som går att elda med. Det är ett fossilt bränsle, vilket betyder att det har bildats under hundratusentals år av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur som på havsbotten och i marken under lång tid ombildats till kol (samt olja och gas). Brunkol kallas även för lignit.
Brunkol från Chukurovo-gruvan i Bulgarien. Bild: Anton Lefterov
När brunkol används i industrin, kraftsektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär, vilket i sin tur ökar växthuseffekten.
Om jordens medeltemperatur ska hållas under en katastrofal global uppvärmning måste huvuddelen av de kända kolreserverna stanna i marken.
COP22 hölls i Marocko i november 2016. COP22 var det 22a mötet mellan länderna som skrivit under klimatkonventionen, året före hölls klimatmötet COP21 i Paris, där det viktiga Parisavtalet beslutades. För en förklaring varför klimatförhandlingsmötena heter COP och några siffror, se ordet COP i ordlistan.
Ett av resultaten av klimatmötet är ”Marrakech Action Proclamation”, som på svenska blir ”Marrakechs handlingstillkännagivande”, vilket är nästan lika intetsägande som dokumentet självt.
Ett viktigare resultat kan sägas vara löftet från Climate Vulnerable Forum (en grupp av mestadels fattiga länder som är bland de mest sårbara för klimatförändringar) om att samtliga länder i gruppen ska ställa om till 100 procent förnybar energi så snabbt som möjligt, samt revidera sina nationella klimatplaner före 2020. Mer information om ”Marrakech Vision” finns på CVFs egen webbplats.
På COP22 blev det också tydligt att USA under Donald Trump kommer att stå ensamt om landet drar sig tillbaka från Parisavtalet, avgivna löften om klimatfinansiering och framtida klimatförhandlingar.
Nästa stora klimatmöte, COP24 , kommer att hållas i slutet av 2018 i den gamla kolgruvorten Katowice i Polen.
Officiell logo för klimatmötet COP22 som hölls i Marocko i november 2016.
Logotypen för COP22 består av Menara-monumentet i Marrakech i mitten av ett traditionellt mosaikmönster (Zellige) där färgerna blå, grön, röd och gul symboliserar de fyra elementen vatten, jord, luft och eld.
Med klimatlag menas oftast en lag som gör det tydligt hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska för en viss tidsperiod. Istället för att varje regering sätter sina egna mer eller mindre ambitiösa mål för utsläppsminskningar är tanken att en klimatlag ska öka förutsägbarheten och att målen faktiskt hålls.
I Sverige infördes en klimatlag den 1 januari 2018, som en del av det klimatpolitiska ramverket. Lagen innebär att regeringen varje år ska göra en klimatredovisning i budgetpropositionen. Var fjärde år ska regeringen göra en handlingsplan redovisar hur klimatmålen ska uppnås.
Storbritannien är ett annat exempel på land som har en klimatlag.
Ofta jämförs klimatlagar med budgetlagar, som också är tänkta att hålla ett lands finanser under kontroll, oavsett vilken regering som för stunden har makten.
Seminarium om klimatlag med riksrevisor Claes Norgren, Nina Ekelund från Hagainitiativet och professor John Hassler från IIES och Finanspolitiska rådet. Källa: Fores
Om man samlar ett antal mål och regler kan man kalla det för ett ramverk. Om målen och reglerna handlar om att minska utsläppen av växthusgaser – klimatet – kan man kalla det för ett ”klimatpolitiskt ramverk”. I Sverige finns det ett förslag om att införa ett klimatpolitiskt ramverk, som ett sätt att få tydliga mål och ett slags garanti att de ska nås, oavsett vilken regering som har makten de kommande åren.
Miljömålsberedningen föreslår ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 och en klimatlag som reglerar former för arbetet. Källa: Regeringen
I det aktuella förslaget, från Miljömålsberedningen, är de viktigaste delarna:
ett långsiktigt mål för 2045 om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen.
tydliga rutiner för uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen
inrättande av ett klimatpolitiskt råd med uppgift att granska den förda politiken
ramverket kompletteras med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag.
Biokol är namnet på träkol som är gjord i klimat- och markförbättringssyfte. Enkelt uttryckt tar man hand om överbliven ved eller andra växter och gör kol av dem. Sedan grävs kolen ner i marken, där den ”låser in” koldioxid i 1000 år eller mer. Det kallas för kolsänka. Kolen kan även göra marken bättre att odla i, eftersom den binder vatten och näringsämnen.
Biokol kan vara ett sätt att minska koldioxidhalterna i atmosfären och därmed hejda klimatförändringarna. Bild: Branschföreningen Biokol Sverige
Tekniken att använda kol som jordförbättring är mycket gammal och användes i Amazonas i Sydamerika före koloniseringen. Portugiserna kallade den svarta jorden de hittade för ”terra preta”, vilket även dagens biokol ibland kallas för. Biokol kallas för biochar på engelska.
Liksom annan kol framställs biokol genom pyrolys, det vill säga syrefattig upphettning. Ett annat ord är mila.
En kolbagge är en gigantisk grävmaskin, kallad Bagger på engelska. Kolbaggarna används för att gräva upp brunkol i dagbrott, bland annat i Vattenfalls gruvor i Tyskland. Vissa typer av kolbaggar kan flytta 14 000 kubikmeter jord i timmen.
Kolbagge – en gigantisk grävmaskin. På engelska kallad ”Bagger”.
Kuriosa
En man som heter Dan DeEntremont har gjort en animerad video med en kolbagge som Transformer (en leksak från 1980-talet som blev tecknad film), den finns på youtube:
Icke-monetära förluster och skador är ett begrepp som används i de internationella klimatförhandlingarna. På engelska heter det Non-Economic Loss and Damage och förkortas ofta till NELD (ibland non-economic losses, NELS). Det handlar om de negativa effekter som klimatförändringarna leder till, som är så stora att det inte fullt ut går att anpassa sig till dem. För en del sådana negativa effekter går det att uppskatta ett ekonomiskt värde, då kallas de förluster och skador (på engelska Loss and Damage, L&D). I andra fall går det inte att sätta ett pris på förlusterna, och då kan begreppet NELD användas.
Icke-monetära förluster och skador, på engelska Non-Economic Loss and Damage, NELD. Bild: NELD Platform
Ett konkret exempel är de effekter som stigande havsnivåer får: Små ö-stater i stilla havet kommer att försvinna, och människorna där kommer tvingas behöva flytta till andra länder. I och med det försvinner även grunder för tusenåriga traditioner, och kunskaper och färdigheter som hör ihop med det tidigare livet (fiske till exempel) riskerar också att försvinna. Det går inte att sätta ett pris på de förlusterna, och därför kallas de icke-monetära förluster och skador.
Ett antal kategorier av NELD kan hittas i litteraturen: människoliv, identitet, ägarskap/makt, värderingar, kulturella föremål, hälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och meningsfulla platser.
Vi passar dock på att lägga till tre kriterier som ofta används för att inte blanda ihop begreppen (både kollaborativ ekonomi och delningsekonomi) med traditionell kommersiell verksamhet:
Människor har tillgång till en vara, tjänst eller information istället för att de äger.
Delningen ska ske i ett decentraliserat nätverk
Själva bytet eller transaktionen ska vara jämlik. Den ena parten ska inte ha ett övertag över den andra
