Landgrupper

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. Vissa landgrupper (eller ”ländergrupper”) är tydligt definierade (som Europeiska unionen, EU), andra mer lösliga (som Likeminded Developing Countries, LMDC) där det kan variera från möte till möte vilka länder som ingår.

De största och därmed viktigaste landgrupperna i klimatförhandlingarna är G77, EU och Umbrella Group. Därutöver finns följande grupper som inte på något vis är oviktiga: AILAC, ALBA, AOSIS, Arab Group, African Group, EIG, LDC, OPEC. En ny gruppering sedan 2015 är High Ambition Coalition.

 

De största landgrupperna i klimatförhandlingarna, storlek i figuren motsvarar ländernas utsläpp av koldioxid. Källa: NPR (UNFCCC, World Bank)
De största landgrupperna i klimatförhandlingarna, storlek i figuren motsvarar ländernas utsläpp av koldioxid. Källa: NPR (UNFCCC, World Bank)
Förhandlingsgrupper (landgrupper) i klimatförhandlingarna. Interaktiv version på CarbonBriefs webbplats (länk nedan)
Förhandlingsgrupper (landgrupper) i klimatförhandlingarna. Interaktiv version på CarbonBriefs webbplats (länk nedan)

Bilden ovan som visar förhandlingsgrupperna som röda och blå bollar går även att titta på i en interaktiv version på CarbonBriefs webbplats.

ALBA

ALBA - Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra AméricaUnder klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. ALBA är en sådan grupp, vars spanska förkortning står för ”Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América”, vilket kan översättas till ”Bolivarianska alliansen för folken från vårt Amerika”. Oftast används dock den spanska förkortningen även på svenska.

Gruppen består av de elva länderna  Antigua och Barbuda, Bolivia, Dominica, Ecuador, Grenada, Kuba, Nicaragua, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna och Venezuela. I klimatförhandlingarna har gruppen ofta betonat rika länders ansvar för historiska utsläpp och rätten till utveckling i fattiga länder – vilket kan sammanfattas i begreppet klimaträttvisa.

En av de mest kända klimatförhandlarna i ALBA-gruppen, Claudia Salerno Caldera, Venezuela, under klimatmötet i Cancún 2010.
En av de mest kända klimatförhandlarna i ALBA-gruppen, Claudia Salerno Caldera, Venezuela, under klimatmötet i Cancún 2010.

Du kan läsa mer om den formella organisationen på ALBAs egen webbplats och mer specifikt om klimat och ALBA på: climateobserver.org (fliken ”International Policy”)

AILAC

AILAC, en av landgrupperna i klimatförhandlingarna UNFCCC: Källa: AILAC på twitter (@AilacCC)Under klimatförhandlingarna och andra FN-möten går länder samman i grupper för att få större tyngd. AILAC är en sådan grupp, vars spanska förkortning står för ”Asociación Independiente de Latinoamérica y el Caribe”, vilket kan översättas till ”Den oberoende latinamerikanska och karibiska alliansen”. Oftast används dock den spanska förkortningen även på svenska.

Gruppen består (november 2016) av de åtta länderna Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Honduras, Panama, Paraguay och Peru. I klimatförhandlingarna har gruppen intagit en ”mellanväg” i relationen mellan rika och fattiga länder. De kallar det själva en ”tredje väg” mellan fattiga och rika (syd och nord). Du kan läsa mer på AILACs egen webbplats: ailac.org

Medlemmar i AILAC under klimatmötet i Bonn 2014. Källa: IISD
Medlemmar i AILAC under klimatmötet i Bonn 2014. Källa: IISD

EIG – The Environmental Integrity Group

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. EIG är en sådan grupp, vars namn (The Environmental Integrity Group) kan översättas till Miljöintegritetsgruppen. Oftast används dock det engelska namnet även på svenska.

Gruppen består av industrialiserade länder som inte är med i någon av de större och viktigare grupperna för i-länder (EU eller Umbrella Group), det vill säga: Mexico, Schweiz, Sydkorea, Lichtenstein och Monaco.

Trots sin ringa storlek är gruppen ibland högljudd under klimatförhandlingarna och har vid ett antal tillfällen tagit ställning mot klimaträttvisa.

Ministrar från länderna i EIG - The Environment Integrity Group. Källa: IISD
Ministrar från länderna i EIG – The Environment Integrity Group. Källa: IISD

Umbrella group

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. The Umbrella Group är en viktig sådan grupp, med flera tunga medlemsländer. Det engelska namnet kan översättas till Paraplygruppen, men även på svenska används oftast det engelska namnet.

Gruppen är en lös sammansättning av de flesta industrialiserade länder som inte är medlemmar i EU, det vill säga: USA, Japan, Ryssland, Kanada, Australien, Norge, Ukraina, Nya Zeeland och Kazakstan.

Gruppen är ofta en bromskloss i klimatförhandlingarna och skapades under förhandlingarna av Kyotoprotokollet.

Delegater från the Umbrella Group överlägger under klimatförhandlingarna. Källa: IISD
Delegater från the Umbrella Group överlägger under klimatförhandlingarna. Källa: IISD

LMDC – Like Minded Group of Developing Countries

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. LMDC är en viktig sådan grupp, med flera tunga medlemsländer. Den engelska förkortningen står för Like Minded Group of Developing Countries, vilket på svenska kan översättas till Likasinnade utvecklingsländer.

Inflytelserika medlemmar i gruppen inkluderar Kina, Indien, Saudiarabien och Venezuela, men antalet medlemmar är betydligt större. I klimatförhandlingarna står gruppen ofta mot de rika industrialiserade länderna som USA och EU. I dagsläget (okt 2016) är medlemmarna i LMDC följande länder: Algeriet, Bangladesh, Bolivia, Kina, Kuba, Ecuador, Egypten, El Salvador, Indien, Jordanien, Irak, Kuwait, Indonesien, Iran, Malaysia, Mali, Nicaragua, Pakistan, Saudiarabien, Sri Lanka, Sudan, Syrien, Venezuela och Vietnam.

Positioner av LMDC och andra grupper i klimatförhandlingarna. Källa: Lau Øfjord Blaxekjær & Tobias Dan Nielsen (2014): Mapping the narrative positions of new political groups under the UNFCCC
Positioner av LMDC och andra grupper i klimatförhandlingarna. Källa: Lau Øfjord Blaxekjær & Tobias Dan Nielsen (2014): Mapping the narrative positions of new political groups under the UNFCCC

CAN – Climate Action Network

Climate Action Network CAN logoI de internationella klimatförhandlingarna under klimatkonventionen deltar förutom länder även andra grupper. En sådan grupp (”constituency” på engelskt FN-språk) är civilsamhället, och i den gruppen är nätverket som kallar sig Climate Action Network (CAN) en av de viktigaste aktörerna.

CAN består av de största miljöorganisationerna i världen (WWF, Greenpeace m fl) och en stor mängd ytterligare miljö- och biståndsorganisationer. Antalet medlemmar är närmare 1000, utspridda i 100 länder.

Under klimatförhandlingarna spelar CAN en aktiv och viktig roll som både observatör och pådrivare av ländernas agerande. Nätverket har regionala avdelningar, i grova drag en per världsdel. Flera svenska organisationer är medlemmar i CAN, bland andra Naturskyddsföreningen. Mer information på CAN Internationals webbplats: www.climatenetwork.org

Climate Action Network CAN

GWP – Global warming potential

GWP är en förkortning för ”Global uppvärmningspotential”, på engelska Global Warming Potential. Ibland kallas GWP för ”växthuspotential”. Global uppvärmningspotential är ett att översätta olika växthusgasers effekt på klimatet. Gaserna har olika stor effekt på den globala uppvärmningen och för att kunna jämföra dem räknar man om alla gaser till ”koldioxidekvivalenter”. Det görs med GWP, som alltså är ett värde på hur mycket gasen påverkar den globala uppvärmningen. Till exempel har metan ett GWP-värde på 21, vilket betyder att utsläpp av ett ton metan värmer upp jorden 21 gånger mer än utsläpp av ett ton koldioxid.

Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.
Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.

Tvågradersmålet

Ju mer världen värms upp på grund av klimatförändringar, ju större är risken att effekterna blir katastrofala. Om den globala uppvärmningen hålls under två grader finns det en hyfsad chans att vi klarar oss undan de värsta effekterna (t ex att Grönlands hela inlandsis smälter), enligt forskare och FNs klimatpanel IPCC. Regeringar i världens flesta länder har därför kommit överens om hålla världen under två graders uppvärmning – även kallat 2-gradersmålet. Det är inskrivet i klimatkonventionen, UNFCCC.

Temperaturscenarier för 2000-talet. Idag är världen på väg mot närmare fyra grader (vit streckad linje). Bildälla: SVT/Torbjörn Johansson
Temperaturscenarier för 2000-talet. Idag är världen på väg mot närmare fyra grader (vit streckad linje). Bildälla: SVT/Torbjörn Johansson

I Parisavtalet kompletterades tvågradersmålet med ett mål om att helst hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader celsius.

L&D – Loss and Damage

De effekter klimatförändringarna medför innebär att människor och länder behöver anpassa sig till en ny verklighet, med andra odlingsmöjligheter, annat väder, högre vattennivåer och så vidare. Men i vissa fall är effekterna så dramatiska att det inte går att anpassa sig, det är då man talar om ”Loss and Damage”, på svenska Förluster och skador [av klimatförändringarna]. Ett tydligt exempel är de små ö-staterna som i vissa fall kommer att förlora hela sina länder på grund av den stigande havsnivån.

I de internationella klimatförhandlingarna är Loss and Damage ett känsligt ämne, eftersom flera industrialiserade länder är livrädda för de krav på ekonomisk kompensation som Loss and Damage kan leda till. Parisavtalet innebar dock att Loss and Damage tydligare erkänns.

Pakistani villagers evacuate household items in a flooded area of Umerkot on September 16, 2011. The United Nations said that it was stepping up aid to Pakistan, where monsoon floods have killed 270 people, affected over 5.5 million others and destroyed 1.1 million homes. AFP PHOTO/STR
Pakistanska bybor evakuerar sin by under en översvämning i Umerkot-området 16 september 2011. AFP PHOTO/STR – CDKN.org

Alla skador och förluster av klimatförändringarna kan dock inte värderas i pengar, därför talas det ibland om ”icke-monetära förluster och skador”, förkortat NELD eller NELS på engelska.

Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.