Regelboken (Katowice Climate Package)

Regelboken är det informella namnet på en samling beslut som reder ut hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken. På COP24 i Katowice 2018 blev det mycket tydligare vilka regler som gäller för hur länder ska rapportera vilka klimatåtgärder de har genomfört, hur nationella klimatplaner (NDC) ska skrivas och mycket mer.

Michał Kurtyka, ordförande för COP24, hoppar av glädje när "Katowice Climate Package" beslutades på COP24 i Polen.
Michał Kurtyka, ordförande för COP24, hoppar av glädje när ”Katowice Climate Package” beslutades på COP24 i Polen.

”Regelboken” kallas så eftersom den handlar om just regler för Parisavtalet. Det formella namnet är sedan december 2018 ”Katowice Climate Package”, vilket kan översättas till Katowice-klimatpaketet. Fram till att förhandlingarna slutfördes i Polen kallades de ofta för Parisavtalets arbetsprogram (PAWP, Paris Agreement Work Programme på engelska).

På ett viktigt område lyckades länderna inte komma överens i Polen, och de frågorna kommer att fortsätta förhandlas på COP25 i Santiago: Handel med utsläppsrätter, eller ”Markets” (marknader) som det ofta kallas på engelska. Ibland kallas detta förhandlingsområde ”Artikel 6”, eftersom det regleras i Parisavtalets artikel nummer sex.

Det är svårt att sammanfatta innehållet i Regelboken, men Naturvårdsverket har gjort ett bra försök:

  • Planering: Länderna planerar och tar fram nya nationella åtaganden med utsläppsmål och åtgärder för att nå målen. Man bedömer också klimatrisker och identifierar behov av åtgärder för klimatanpassning.
  • Kommunikation: Länderna meddelar sina nationella utsläppsåtaganden och anpassningsåtgärder tillsammans med information som gör dessa tydliga och transparenta för övriga länder.
  • Genomförande: Länderna genomför sina nationella utsläppsåtaganden och åtgärder för att stärka anpassningsförmågan, öka motståndskraften och minska sårbarenheten mot klimatförändringar.
  • Rapportering: Länderna redovisar uppgifter om hur man genomfört sina nationella utsläppsåttaganden och anpassningsåtgärder samt information om utsläppsutvecklingen.
  • Utvärdering: Varje land genomgår teknisk expertgranskning av sin utsläppsrapportering och hur man genomfört sina utsläppsåtgärder.
  • Översyn: Länderna deltar tillsammans i en global översyn vart femte år för att se hur det sammantagna globala arbetet svarar mot temperaturmålet, anpassningsmålet samt stöd och finansieringsmålet.

Här kan du läsa hela texten om regelboken på Naturvårdsverkets webbplats.

Hela regelboken på engelska finns på den här sidan på webbplatsen för Klimatkonventionen (UNFCCC).

COP25

COP25 är namnet på ett FN-klimatmöte som kommer att hållas i Chile 2019. Datum för COP25 är 2 december till 13 december 2019.

COP25 Santiago de Chile 2019
COP25 Santiago de Chile 2019 – Official logo

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras. COP24 hölls 2018 i Polen.

Den officiella webbplatsen för COP25 finns på adressen www.cop25.cl, och den officiella informationen från UNFCCC-sekretariatet finns på unfccc.int/Santiago.

Det såg tidigare ut som att Brasilien skulle stå värd för COP25, men strax före COP24 drog landet tillbaka sitt erbjudande, under den nya högerpopulistiska presidenten Jair Bolsonaro, som hotat med att dra landet ur Parisavtalet.

Denna artikel kommer att uppdateras när COP25 närmar sig.

 

ACE – Action for Climate Empowerment

Den engelska förkortningen ACE står för Action for Climate Empowerment och kan förenklat sägas handla om utbildning och kommunikation om klimatfrågan.

”Växthuseffekten påverkar dig – hur påverkar du den?” var mottot i den svenska klimatkampanjen 2002-2003, där bland annat filmen ovan publicerades av Naturvårdsverket – ett exempel på ACE i praktiken.

Lite mer detaljerat syftar ACE på aktiviteter för utbildning, allmänhetens medvetenhet, allmänhetens deltagande, allmänhetens tillgång till information och regionalt och internationellt samarbete – allt detta för åtgärder för begränsning av utsläpp och anpassning till klimatförändringarna som genomförs enligt Klimatkonventionen och Parisavtalet.

Ursprunglig definition av ACE finns i Klimatkonventionen (artikel 6) och i Parisavtalet (artikel 12).

I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.
I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.

COP24

COP24 är namnet på ett FN-klimatmöte som hölls i december 2018, i den gamla kolgruvorten Katowice i södra Polen. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • Beslut om en ”regelbok” för Parisavtalet, som konkretiserar hur avtalet ska genomföras i praktiken. Regelboken (numera kallad ”Katowice Climate Package”, tidigare ofta kallad  ”arbetsprogrammet”, på engelska förkortat PAWP) innehåller konkreta regler för hur bland annat utsläppsminskningar ska redovisas. Regler för utsläppshandel (artikel 6 i Parisavtalet) kunde länderna dock inte komma överens om, och beslut om detta sköts till COP25 i Chile.
  • Löften om mer pengar till både den Gröna klimatfonden och Anpassningsfonden, och ett beslut om att den senare även ska vara kopplad till Parisavtalet (inte bara Kyotoprotokollet som den hittills varit).

Mötet präglades dock av ett fåtal länders (bland annat USA, Brasilien och Saudiarabien) ovilja att nå ambitiösa resultat, och inga verkliga ambitionshöjningar om att minska utsläppen slogs fast.

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras.

2019 hålls COP25 i Chile, 2017 hölls COP23 i Tyskland, under ledning av Fiji.

COP24 logo
Officiell logotyp för COP24 i Katowice

Mötets officiella webbplats hittas på cop24.gov.pl, medan UNFCCC-sekretariatets information finns på unfccc.int/katowice.

COP23

COP23 var ett klimatmöte som hölls i Bonn i Tyskland i november 2017. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • En åtgärdsplan för jämställdhet, för att stärka kvinnors deltagande i förhandlingarna
  • Ett arbetsprogram för jordbruksfrågor antogs efter 6 års förhandlingar
  • Kunskapen om hur skador och förluster (loss and damage) kan hanteras kommer att fördjupas under en expertdialog 2018
  • Ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas presenterades av ordförandelandet Fiji.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.

COP24 hölls i Polen 2018 och COP25 kommer att hållas i Chile 2019. Tidigare möten i samma serie är bland andra COP22 i Marrakech och COP21 i Paris. COP-möten hålls normalt sett en gång om året för de länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC. På ett COP hålls även möten för de länder som har skrivit under och ratificerat Parisavtalet (CMA) och Kyotoprotokollet (CMP).

Värd för COP23 var den lilla ö-nationen Fiji, som är en del av alliansen AOSIS. På grund av Fijis begränsade resurser ordnades det praktiska med mötet av sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC), som har sitt säte i Bonn.

Exakt datum för COP23 var 6-17 november 2017, även om slutförhandlingarna drog ut så långt på tiden att det hann bli den 18 november innan mötet slutade. Mer information finns på klimatkonventionens hemsida: unfccc.int

High Level Segment – HLS

High Level Segment är namnet på den del av klimatförhandlingsmöten där politiker deltar. Den svenska översättningen blir högnivådel. Under COP-möten är normalt sett den första halvan eller två tredjedelarna av mötet tjänstemannaförhandlingar, därefter anländer politikerna, som oftast är miljö- och klimatministrar. Högnivådelen avslutas normalt med beslut i plenum, vilket till exempel ledde till Parisavtalet 2015.

En stor del av tiden av högnivådelen av ett COP-möte går åt till de tal som ministrarna (ibland stats- eller regeringschefer) håller i plenum. Även om varje minister har en begränsad tid överskrids taltiden ofta, med förseningar till följd. På COP22 till exempel hölls talen från tisdag till torsdag, 15-17 november, vilket lämnade en kort tid till faktiska beslut efter det, innan hela mötet avslutades på fredagskvällen.

Högnivådelen av ett COP-mötet, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC
Högnivådelen av COP-möten, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC

High Level Segment förkortas ibland HLS, och används även i andra FN-möten än de som sker enligt klimatkonventionen UNFCCC.

CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement

CMA är den engelska förkortningen för gruppen av länder som har skrivit på och ratificerat Parisavtalet. CMA betyder ”Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement” och bygger på namnet för gruppen av länder som har skrivit under klimatkonventionen, UNFCCC. Den gruppen kallas Conference of the Parties, förkortat COP, och deras möten numreras och kallas COP1, COP2 och så vidare till till exempel COP22 som hölls i Marocko i november 2016. På samma vis numreras CMAs möten, varav det första (CMA1) hölls på COP22.

CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte (CMA1) i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth

Ytterligare en sammansättning av länder är de som har skrivit under och ratificerat Kyotoprotokollet, som förkortas CMP (Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol). I Marrakech hölls deras tolfte möte, CMP12.

Ratificera [Parisavtalet]

Att ratificera ett internationellt avtal betyder att ett land binder sig till att följa avtalet. I demokratier brukar det innebära att både regeringen och parlamentet godkänner avtalet. Det räcker alltså inte med en första underskrift av en statsminister eller liknande.

Efter ratificering trädde Parisavtalet ikraft den 4 november 2016. Bild: UNFCCC
Efter ratificering trädde Parisavtalet ikraft den 4 november 2016. Bild: UNFCCC

Klimatavtalet från Paris 2015 håller just nu på att ratificeras av länder världen över. Dagen då avtalet trädde ikraft, den 4 november 2016, hade 94 länder ratificerat Parisavtalet.

För att avtalet skulle träda ikraft behövde 55 länder som tillsammans står för 55 procent av världens utsläpp av växthusgaser ratificera avtalet. I och med att stora utsläppare som EU, USA och Kina snabbt ratificerade avtalet, tillsammans med ett stort antal utvecklingsländer,  uppfylldes de bägge tröskelkraven tidigare än någon trodde, den 5 oktober 2016.

Sverige ratificerade Parisavtalet den 13 oktober, vilket behövde ske före COP22 i Marocko, för att kunna delta i CMA1.

APA – Ad Hoc Working Group on the Paris Agreement

Klimatförhandlingarna under FNs klimatkonvention är fulla av förkortningar, en av de senaste är APA. Efter att det nya globala klimatavtalet skrevs under i Paris 2015 handlar en del av klimatförhandlingarna om hur Parisavtalet kan konkretiseras och ge faktiska resultat. Det sker i arbetsgruppen APA, som på engelska står för ”Ad Hoc Working Group on the Paris Agreement”, vilket kan översättas till den Särskilda arbetsgruppen för Parisavtalet.

APAs två ordföranden: Sarah Baashan från Saudiarabien och Jo Tyndall från Nya Zeeland. Bild: Mohamed Adow
APAs två ordföranden: Sarah Baashan från Saudiarabien och Jo Tyndall från Nya Zeeland. Bild: Mohamed Adow

APA hade sitt första möte den 17 maj 2016 i Bonn, där två ordföranden för arbetsgruppen valdes: Sarah Baashan från Saudiarabien och Jo Tyndall från Nya Zeeland.