Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen utan mänsklig påverkan, kallas för antropogena. I klimatsammanhang talar man om antropogena utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, vilket förstärker växthuseffekten och orsakar klimatförändringar.
Se även förklaringen av ordet antropocen.
Gold Standard är en märkning av utsläppsrätter (reduktionsenheter) från projekt där höga krav ställs på additionalitet och projektens totala miljö- och samhällspåverkan. Ett antal miljöorganisationer (t ex Världsnaturfonden WWF) ligger bakom märkningen. Gold Standard är sannolikt den ”bästa” märkningen som går att hitta för klimatkompensation, vilket inte nödvändigtvis är bra nog.
Exempel på fossila bränslen är bensin, diesel, olja, naturgas och kol. Att dessa bränslen kallas fossila beror på att de under hundratusentals år bildats av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur på havsbotten och i marken som har ombildats till olja, gas och kol. Det har tagit mycket lång tid för de fossila bränslena att bildas, men vi eldar upp dem i en rasande fart.
När vi använder fossila bränslen i fordon, industrin , kraftsektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär, vilket i sin tur ökar växthuseffekten.
Motsatsen till fossila bränslen kan sägas vara förnybara bränslen.
Bilden här nedanför visar produktionen av fossila bränslen, mätt i miljarder BTU (British thermal units, 1 miljard BTU är knappt 300 megawattimmar, MWh). Bilden uppdateras varje sekund och data kommer från International Energy Agency m fl.
Greenhouse Development Rights (GDR) är en beskrivning av ett sätt att minska de globala utsläppen av växthusgaser på ett rättvist sätt. GDR-modellen utgår från länders historiska ansvar och deras ekonomiska förmåga att bidra till klimatarbetet, vilket betyder att industrialiserade länder förväntas göra större och snabbare insatser än utvecklingsländer.
På senare tid har GDR använts i projekt med namnen Equity Reference Framework, Fair Shares och Civil Society Review of INDCs.
GDR-modellen har tagits fram av forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute och tankesmedjan EcoEquity. Mer information finns på GDR-webbplatsen: gdrights.org
Christiana Figueres var FNs klimatchef, eller mer exakt den som ledde sekretariatet till FNs klimatkonvention (UNFCCC). Hon efterträdde Yvo de Boer den 1 juli 2010 och efterträddes av Patricia Espinosa 2016.
Christiana Figueres kommer från Costa Rica och har lång erfarenhet av de internationella klimatförhandlingarna. 2016 kandiderade hon till posten som FNs generalsekreterare, för att efterträda Ban Ki-moon.
WRI som utläses World Resources Institute är en fristående tankesmedja på miljöområdet baserad i USA. I klimatsammanhang är WRI bland annat kända för att tillsammans med näringslivsorganisationen WBSCD ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.
WBCSD som utläses World Business Council for Sustainable Development är en organisation som består av ca 200 internationella företag och syftar till att underlätta arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling på affärsmässiga grunder.
I klimatsammanhang är WBCSD kända för att tillsammans med tankesmedjan WRI ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.
I klimatsammanhang handlar tekniköverföring om att rika länder ska ge fattiga länder tillgång till ny och klimatvänlig teknik. Risken är annars att de fattigare länderna använder äldre ineffektiv teknik som är onödigt energikrävande och ger onödigt stora växthusgasutsläpp.
En del i tekniköverföringen som diskuterats intensivt i de internationella klimatförhandlingarna är patent, som kan fungera begränsande för tekniköverföring.
Tekniköverföring är inskrivet både i Kyotoprotokollet och i klimatkonventionen.
Den engelska term som ofta används för tekniköverföring är Technology Transfer, förkortat TT.
En sänka, eller kolsänka som det också kallas, är en samling av kol. Haven och världens skogar är stora sänkor, eftersom de binder kol. Det är plankton och de växande träden som använder kol för sin uppbyggnad.
Kol som binds i en sänka är motsatsen till kol som grävs upp för att förbrännas. En ny kolsänka minskar mängden koldioxid i atmosfären, men en förbränning av kol ökar mängden koldioxid i atmosfären – vilket i sin tur ökar växthuseffekten.
Sänkor är också ett av de mer komplicerade områdena i de internationella klimatförhandlingarna, läs mer om det i inlägget om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Projektbaserade mekanismer är det krångliga namnet på ett sätt att sälja och köpa utsläppsrätter mellan länder. Oftast syftas det på CDM och JI, två standarder som skapades i och med Kyotoprotokollet. I Kyotoprotokollet finns tre så kallade flexibla mekanismer, där två av dem dessutom brukar kallas projektbaserade. Det är investeringssystemen CDM och JI, eftersom de bygger på att enskilda projekt som är bra för klimatet kommer till stånd. Mer information finns på sidorna för respektive förkortning.
