AOSIS – Alliance of Small Island States

AOSIS logo Alliance of Small Island StatesUnder klimatförhandlingarna och andra FN-möten går länder samman i grupper för att få större tyngd. AOSIS är en viktig sådan grupp, trots sin ringa storlek. Den engelska förkortningen står för Alliance of Small Island States, vilket på svenska kan översättas till Alliansen av små ö-stater. De små ö-staterna är några av de värst drabbade av klimatförändringarna (läs till exempel om Loss & Damage), vilket gjort att AOSIS kämpat hårt för högre ambition i de internationella klimatförhandlingarna.

De flesta länder som kallas SIDS (Small Island Developing States) är medlemmar i AOSIS, men inte alla. På kartan nedan syns de länder som är medlemmar eller observatörer, 44 stycken i november 2016:

AOSIS medlemsländer, källa: Wikipedia
AOSIS medlemsländer, källa: Wikipedia

Medlemsländerna är (engelska namn): Antigua and Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Cape Verde, Comoros, Cook Islands, Cuba, Dominica, Dominican Republic, Fiji, Federated States of Micronesia, Grenada, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Jamaica, Kiribati, Maldives, Marshall Islands, Mauritius, Nauru, Niue, Palau, Papua New Guinea, Samoa, Singapore, Seychelles, Sao Tome and Principe, Solomon Islands, St. Kitts and Nevis, St. Lucia, St. Vincent and the Grenadines, Suriname, Timor-Leste, Tonga, Trinidad and Tobago, Tuvalu och Vanuatu

Observatörsländerna är (engelska namn): American Samoa, Netherlands Antilles, Guam, U.S. Virgin Islands och Puerto Rico

Mer information på AOSIS egen webbplats: aosis.org

Ozonlagret

I klimatsammanhang har ozonlagret (eller ozonskiktet) inte så stor betydelse, men många blandar ihop det eftersom uttunningen av ozonlagret var ett miljöproblem som fick stor uppmärksamhet på 80-talet och 90-talet. När det gäller freon, gasen som orsakade problemet med ozonlagret, är det även en växthusgas med en egen sida i klimatordlistan.

Uttunnat ozonskikt över Antarktis 1999. Bild: NASA/TT
Uttunnat ozonskikt över Antarktis 1999. Bild: NASA/TT

Du kan läsa mer om ozon på t ex SMHIs webbplats.

Mitigation

I klimatsammanhang betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar [av växthusgaser]. Det är också den ena halvan av ordparet mitigation/adaptation, som ofta används tillsammans. För en förklaring av adaptation, se anpassning.

Mitigation and Adaptation explained
Skillnaden mellan Mitigation och Adaptation. Bildkälla: weADAPT

G77 – Group of 77 [countries]

Officiell logotyp för G77
Officiell logotyp för G77

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. G77 är en av de viktigaste av dessa grupper, och består av i princip alla ”utvecklingsländer”, dvs länder som inte är de traditionella industrialiserade länderna (Europa, USA, Japan, Australien etc).

Ofta talar man om gruppen som ”G77 och Kina”, eftersom Kina aldrig formellt har gått med i gruppen – men ändå räknas som och agerar som en medlem. G77 står för ”Group of 77”, vilket på svenska blir ”Gruppen av 77”. Namnet kommer av att det ursprungligen var 77 länder i gruppen. Gruppen G77 består nuförtiden av betydligt fler länder än 77, över 130 stycken. Kartan nedan visar länder som är medlemmar i G77 + Kina:

Karta över länder som är med i G77.
Karta över länder som är med i G77.

Eftersom så många av världens länder är med i G77 kan istället för att lista dem säga vilka som inte är med:

  • Alla medlemmar i Europeiska rådet (med undantag av Bosnien-Hercegovina, som alltså är med i G77)
  • Alla medlemmar i OECD (med undantag av Chile, som alltså är med i G77)
  • Alla medlemmar i Commonwealth of Independent States Free Trade Area,  CISFTA, (med undantag av Tadzjikistan, som alltså är med i G77)
  • Två små ö-stater i stilla havet (Palau och Tuvalu, som alltså inte är med i G77)

Bonn

Några gånger varje år talas det om ”Bonn” i klimatförhandlingssammanhang, och det beror på att det varje sommar hålls FN-klimatmöten i denna tyska stad. Det är även i Bonn som sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC) har sitt kontor. Dessutom hölls klimatmötet COP23 i Bonn under Fijis ordförandeskap 2017.

Under klimatförhandlingarna i Bonn 2014 ordnade ungdomsorganisationer en fotbollsmatch mellan “Team Carbon” och “Team Net Zero” för att visa var valet mellan en fossilberoende värld och en ren, rättvis och hälsosam värld bör hamna. Bild: Adopt A Negotiator (CC BY-ND 2.0)
Under klimatförhandlingarna i Bonn 2014 ordnade ungdomsorganisationer en fotbollsmatch mellan “Team Carbon” och “Team Net Zero” för att visa var valet mellan en fossilberoende värld och en ren, rättvis och hälsosam värld bör hamna. Bild: Adopt A Negotiator (CC BY-ND 2.0)

2020 sker det årliga förhandlingsmötet under klimatkonventionen och Parisavtalet 1-11 juni.

ADP – Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action

ADP var en av de mest använda förkortningarna i FNs klimatförhandlingar UNFCCC fram till och med COP21 i Paris och tämligen meningslös för alla andra än förhandlarna – förkortningen alltså, inte processen den beskrev. I korthet står ADP för det arbete som gjorts sedan 2011 för att komma fram till ett nytt globalt klimatavtal. ADP-arbetet leddes av två ordföranden gemensamt, en från ett industrialiserat land och en från ett utvecklingsland.

UNFCCC logo
UNFCCC logo

Sedan Parisavtalet skrevs under är ADP inte längre aktuell – nu är det istället i arbetsgruppen APA (och i ytterligare forum) som de fortsatta förhandlingarna sker.

Gröna klimatfonden

Gröna klimatfonden logo
Gröna klimatfonden logo

Den Gröna klimatfonden finansierar utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringarna. Den Gröna klimatfonden (GCF, Green Climate Fund på engelska) inrättades genom ett FN-beslut på COP16 i Cancun 2010. Fonden är tänkt att bli huvudorganet för internationell klimatfinansiering.

Fonden har sitt kontor i Sydkorea och styrs av representanter för länder, varav hälften är industrialiserade länder, och hälften utvecklingsländer. Fonden förfogar i dagsläget (jun 2016) över mer än 10 miljarder dollar. Sedan slutet av 2015 har fonden beslutat om bidrag till enskilda projekt. Sverige har en representant i styrelsen. Fondens webbplats: www.greenclimate.fund

De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.
De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.

GCF – Green Climate Fund

GCF – Green Climate Fund är den engelska förkortningen och namnet på FNs Gröna klimatfond, läs mer i den svenska förklaringen.

De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.
De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.

COP21

I december 2015 hölls klimattoppmötet som kallades COP21, där världens länder kom överens om ett nytt globalt klimatavtal – Parisavtalet. Mer information om vad avtalet innehåller finns i en egen artikel om Parisavtalet.

COP21 logo
COP21 logo

För en förklaring varför mötet heter just COP21, se COP. Det finns en officiell webbplats för mötet som den franska regeringen tog fram, mer förhandlingsteknisk information finns på FN-sekretariatet UNFCCCs webbplats.

I november 2016 hölls COP22 i Marocko.

COP23 kommer att hållas i Bonn i Tyskland, under Fijis ordförandeskap.

INDC – Intended Nationally Determined Contributions

INDC - Intended Nationally Determined ContributionsDen engelska förkortningen INDC står för Intended Nationally Determined Contributions, dvs ungefär preliminära nationellt bestämda bidrag, och vad det handlar om är en kort plan där ett land redogör för hur stora utsläppsminskningar landet kan tänka sig att göra. Många länder har skickat in sina planer för utsläppsminskningar till FN, som sammanställt informationen (bild nedan).

INDC_Intended-Nationally-Determined-Contribution
INDC_Intended-Nationally-Determined-Contribution
Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.