Albedoeffekt

Albedoeffekten handlar om hur ljus reflekteras och i sin tur påverkar klimatet. Mörka ytor absorberar (suger upp) solens strålar, medan ljusa ytor reflekterar (kastar tillbaka) en stor del av solstrålarna.

Det får effekt på till exempel mörkt öppet hav och vit, snötäckt is. Den vita snön har mycket högt albedo, omkring åttio eller nittio procent. Det mörka havsvattnet har däremot ett mycket lågt albedo, bara omkring tio eller tjugo procent. Snötäcket kastar tillbaka solljuset, medan havsvattnet suger åt sig solens värme.

Detta gör att ju mer is som smälter vid nordpolen, ju mer hav ligger öppet, vilket tar upp mer värme och i sin tur smälter ännu mer is. Detta är ett exempel på en återkopplingsmekanism som påverkar klimatet. På så sätt ökar klimatförändringarna i sig själv hastigheten på de fortsatta klimatförändringarna.

albedoeffekt
Albedoeffekt

Växthusgaser

Växthusgaser är gaser som finns naturligt i luften och som orsakar växthuseffekten runt jorden. När växthusgasernas koncentration i atmosfären ökar leder det till ökad växthuseffekt, det vill säga global uppvärmning. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas, men det finns fler.

Växthusgaser och deras betydelse i atmosfären. Källa: Marian Koshland Science Museum of the National Academy of Sciences
Växthusgaser och deras betydelse i atmosfären. Källa: Marian Koshland Science Museum of the National Academy of Sciences

Eftersom växthusgaserna ökar växthuseffekten olika mycket har man översatt deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt. Det görs med något som kallas ”Global uppvärmningspotential” (GWP). Resultatet kallas koldioxidekvivalenter och gäller per viktenhet, till exempel kilogram eller ton. Ett konkret exempel är att 1 kg metan orsakar lika mycket växthuseffekt som 23 kg koldioxid.

Bilden här nedanför visar årets samtliga utsläpp av växthusgaser som ton koldioxidekvivalenter, i hela världen, och uppdateras löpande:

Växthuseffekten

Växthuseffekten illustrerad.
Växthuseffekten illustrerad.

Växthuseffekten kallas det som innebär att koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären håller kvar en del av solvärmen och gör att jorden håller en temperatur som vi kan leva i. Nu ökar växthuseffekten, vilket inte är bra, och det kan man i korthet förklara så här:

  • Före industrialiseringen av världen fanns det lagom mycket koldioxid i atmosfären
  • När människan gräver upp kol och olja som sedan eldas upp ökar mängden koldioxid i atmosfären
  • En del av värmen som träffar jorden från solen åker tillbaka ut i rymden
  • Med mer koldioxid i atmosfären hålls mer av den värmen kvar i atmosfären, vilket gör att jorden värms upp mer och mer
  • När jorden blir varmare smälter isarna vid nord- och sydpolen, haven stiger, öknarna breder ut sig, vattenbristen ökar och vädret blir mer instabilt
  • Det innebär stora svårigheter för många människor och väldigt höga kostnader

Se även ordförklaringarna till global uppvärmning och klimatförändringarna.

RFI – Radiative Forcing Index

Radiative Forcing Index, på svenska ungefär strålningsdrivningsindex, har betydelse när man beräknar flygets klimatpåverkande utsläpp. I korthet är det en metod för att inkludera effekten av flygets totala utsläpp, inte bara från koldioxidutsläppen. Anledningen är att även flygplanens utsläpp av vattenånga och kväveoxider (NOx) på hög höjd ökar växthuseffekten. Ett populärt ord för att beskriva detta är ”höghöjdseffekten”.

Flygets klimatpåverkan beräknas genom att man först räknar ut hur stora koldioxidutsläpp en viss flygresa ger upphov till, som sedan multipliceras med ett RFI-värde för att få en summa uttryckt i koldioxidekvivalenter. Det mest använda RFI-värdet från IPCC är 2,7 – men även bland etablerade forskare finns det olika uppfattningar om hur stor effekten är (från noll till över en faktor 4).

Utsläpp från flygplan på hög höjd leder till mer växthuseffekt än vad endast koldioxidutsläppen gör - förkortat kallas det RFI. Bildkälla: Wikipedia
Utsläpp från flygplan på hög höjd leder till mer växthuseffekt än vad endast koldioxidutsläppen gör – förkortat kallas det RFI. Bildkälla: Wikipedia

Klimatförändring

Klimatförändringar är både något som sker naturligt och något som människan orsakar – sedan människan började elda fossila bränslen som kol och olja har den globala uppvärmningen gått snabbare än någonsin tidigare. Jordens medeltemperatur har höjts som en följd av den ökade växthuseffekten, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser.

Det vi talar om här är alltså antropogena klimatförändringar, det vill säga orsakade av människan, inte naturliga variationer.

Klimatförändringarna har flera sannolika effekter, där de viktigaste är:

  • Matproduktionen i tättbefolkade delar av världen hotas och därmed även mattillgången för miljoner människor
  • Stigande hav och översvämningar berövar människor land och hem
  • Konkurrens om knappa resurser (till exempel vatten och energi) kan leda till konflikter och i förlängningen krig
  • Djur- och växtarter som inte har en chans att anpassa sig dör ut
Day after Tomorrow är en spelfilm om hur klimatförändringarna skulle kunna tänkas drabba New York. Bild: 20th Century Fox
Day after Tomorrow är en spelfilm om hur klimatförändringarna skulle kunna tänkas drabba New York. Bild: 20th Century Fox

Global uppvärmning

Projektion av kommande global uppvärmning i en uppdaterad version av Ed Hawkins kända diagram. Bild: Jay Alder/USGS
Projektion av kommande global uppvärmning i en uppdaterad version av Ed Hawkins kända diagram. Bild: Jay Alder/USGS

Jordens temperatur varierar naturligt, men sedan några hundra år tillbaka har medeltemperaturen höjts mer än den tidigare gjort. Temperaturen har stigit – och fortsätter att stiga – som en följd av den ökade växthuseffekten, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Denna temperaturökning kallas global uppvärmning. Hittills har den globala medeltemperaturen stigit med ungefär 1 grad, jämfört med tiden innan människan började släppa ut växthusgaser.

Om utsläppen fortsätter kommer temperaturen också att fortsätta att stiga. Just nu (2017) ser världen ut att gå emot en global uppvärmning på ungefär 3-5 grader i slutet av detta århundrade (år 2100).

På bilden nedan syns ett antal indikatorer på global uppvärmning, det vill säga saker som händer i naturen som vi kan observera när det blir varmare. Det är till exempel:

  • Uppmätt temperatur på olika platser
  • Trädgränsen flyttar uppåt i fjällen
  • Våren kommer tidigare
  • Havsnivån stiger
  • Isen vid syd- och nordpolen smälter
  • Djur- och växtarter flyttar till nya områden
Indikatorer på global uppvärmning. Källa: Gavin Schmidt och Joshua Wolfe, Rollins College
Indikatorer på global uppvärmning. Källa: Gavin Schmidt och Joshua Wolfe, Rollins College

En effekt av den globala uppvärmningen är att klimatet förändras, alltså det vi brukar kalla klimatförändringar. Klimatförändringarna i sin tur leder till en rad obehagliga konsekvenser för människor världen över, men framför allt för människor som lever i fattigdom.

CO2 – Koldioxid

CO2 är den kemiska betäckningen på koldioxid, som är en osynlig och luktfri gas. Koldioxid är både en förutsättning för liv på jorden och i för höga koncentrationer synnerligen dödlig. Koldioxid är en växthusgas som kan öka den globala uppvärmningen.

CO2 - koldioxid
CO2 – koldioxid

När vi använder fossila bränslen i fordon, industrin, energisektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär. Detta ökar växthuseffekten.

Man mäter koldioxidhalten i atmosfären i en enhet som heter ppm, efter engelskans ”parts per million”, vilket ungefär betyder ”miljondelar”. I december 2015 var koldioxidhalten 401,85 ppm , eller 0,4 procent för att använda en vanligare enhet. Det är drygt 100 ppm-enheter mer än vad koldioxidhalten var före den industriella revolutionen. Människans förbränning av fossila bränslen har på kort tid ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären till nivåer högre än vad atmosfären innehållit på flera miljoner år. Boxen nedan visar den aktuella koldioxidhalten i atmosfären.

Atmospheric CO2

För att nå det internationellt erkända målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader (läs mer om Parisavtalet här) bör inte koldioxidhalten i atmosfären överstiga 350 ppm, även om det i de internationella förhandlingarna tidigare har talats om att stabilisera halten vid 450 ppm räknat som koldioxidekvivalenter.

När vi använder förnybara bränslen, till exempel ved och annan skogsråvara, biogas och etanol gjord på exempelvis sockerrör eller spannmål, bildas det också koldioxid vid förbränningen. Den koldioxiden är dock inte ett tillskott, eftersom den redan ingår i kretsloppet av biomassa. Så trots att även förnybara bränslen orsakar koldioxidutsläpp ”räknas” de inte i klimatsammanhang, eftersom det inte är någon ny koldioxid.

Det finns även förnybar energi som inte innehåller moment av förbränning, och då bildas ingen koldioxid alls. Det gäller till exempel vattenkraft, vindkraft och solenergi.

För att ge en så rättvis bild som möjligt av olika bränslens och energislags påverkan på växthuseffekten bör man göra livscykelanalyser, det vill säga räkna på växthusgasutsläpp även från produktionen av bränslena. Då ingår till exempel utsläppen vid oljeutvinning och i raffinaderierna, vid odlingen av grödor för etanolproduktion och för transporter av bränslen.