Tekniköverföring

I klimatsammanhang handlar tekniköverföring om att rika länder ska ge fattiga länder tillgång till ny och klimatvänlig teknik. Risken är annars att de fattigare länderna använder äldre ineffektiv teknik som är onödigt energikrävande och ger onödigt stora växthusgasutsläpp.

En del i tekniköverföringen som diskuterats intensivt i de internationella klimatförhandlingarna är patent, som kan fungera begränsande för tekniköverföring.

Tekniköverföring är inskrivet både i Kyotoprotokollet och i klimatkonventionen.

Den engelska term som ofta används för tekniköverföring är Technology Transfer, förkortat TT.

Kiribati är en av de öar vars hela existens är hotad av klimatförändringarna. Bild: FN/Eskinder Debebe
Kiribati är en av de öar vars hela existens är hotad av klimatförändringarna. Bild: FN/Eskinder Debebe

Sänka

En sänka, eller kolsänka som det också kallas, är en samling av kol. Haven och världens skogar är stora sänkor, eftersom de binder kol. Det är plankton och de växande träden som använder kol för sin uppbyggnad.

Skog kan vara en kolsänka. Bild: Landsbygdsnätverket
Skog kan vara en kolsänka. Bild: Landsbygdsnätverket

Kol som binds i en sänka är motsatsen till kol som grävs upp för att förbrännas.  En ny kolsänka minskar mängden koldioxid i atmosfären, men en förbränning av kol ökar mängden koldioxid i atmosfären – vilket i sin tur ökar växthuseffekten.

Sänkor är också ett av de mer komplicerade områdena i de internationella klimatförhandlingarna, läs mer om det i inlägget om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Projektbaserade mekanismer

Projektbaserade mekanismer är det krångliga namnet på ett sätt att sälja och köpa utsläppsrätter mellan länder. Oftast syftas det på CDM och JI, två standarder som skapades i och med Kyotoprotokollet. I Kyotoprotokollet finns tre så kallade flexibla mekanismer, där två av dem dessutom brukar kallas projektbaserade. Det är investeringssystemen CDM och JI, eftersom de bygger på att enskilda projekt som är bra för klimatet kommer till stånd. Mer information finns på sidorna för respektive förkortning.

Regeringens förslag till införande av projektbaserade mekanismer, som en del av länkdirektivet. Ds 2005:19.
Regeringens förslag till införande av projektbaserade mekanismer, som en del av länkdirektivet. Ds 2005:19.

Ofullständigt fluorerade kolväten – HFC

Ofullständigt fluorerade kolväten (HFC) är en undergrupp av F-gaserna, som samtliga är växthusgaser. De är mycket starkare växthusgaser än koldioxid, så även små utsläpp av F-gaser kan ha stor inverkan på klimatet.

Fluorerade kolväten används i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning och som ersättning för de ozonförstörande CFC-gaserna.

ANvändning av HFC-gaser i hela världen. Källa: CCAC/UNEP, 2011, "HFCs: A Critical Link in Protecting Climate and the Ozone Layer"
Användning av HFC-gaser i hela världen. Källa: CCAC/UNEP, 2011, ”HFCs: A Critical Link in Protecting Climate and the Ozone Layer”

NAPA – National Adaptation Programme of Action

I de internationella klimatförhandlingarna talas det om NAPAs, nationella åtgärdsplaner för anpassning, som är ett sätt för utvecklingsländer att identifiera brådskande behov av anpasssning till de pågående klimatförändringarna. Åtgärder som skrivs in i sådana nationella åtgärdsplaner kan sedan finansieras med stöd från The Global Environment Facility (GEF), som är en fond för miljöinvesteringar i utvecklingsländer.

Förstasidan av Nepals NAPA - National Adaptation Programme of Action
Förstasidan av Nepals NAPA – National Adaptation Programme of Action

Du kan läsa mer on NAPA på UNFCCCs webbplats.

Metan – CH4

Metan är en av de vanligaste växthusgaserna med ca 21 gånger så stor påverkan på växthuseffekten som koldioxid. Metan kallas också sumpgas, eftersom den kan bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer. De största utsläppen av metan kommer från jordbruket.

Naturgas och biogas består till största delen av metan.

Jordbruket är en stor källa till metanutsläpp. Källa: Forskning&Framsteg 2013.
Jordbruket är en stor källa till metanutsläpp. Källa: Forskning&Framsteg 2013.

JI – Joint Implementation

Gemensamt genomförande brukar FN-termen Joint Implementation (som förkortas JI)  kallas på svenska. Det är en av tre flexibla mekanismer i Kyotoprotokollet, och syftar till att minska växthusgasutsläppen genom konkreta projekt.

Gemensamt genomförande innebär att ett land eller företag kan finansiera utsläppsminskande projekt i ett annat land och för det få utsläppsrätter (som kallas ERUs). Till skillnad från det snarlika systemet CDM, där projekten genomförs i utvecklingsländer, innebär Gemensamt genomförande att projekten genomförs i industrialiserade länder (eller för att vara mer exakt, länder med åtaganden enligt Kyotoprotokollet).

Shaturskaya-kraftverket i Moskva får renare teknik genom ett Joint Implementation-projekt. Källa: UNFCCC - JI Highlights
Shaturskaya-kraftverket i Moskva får renare teknik genom ett Joint Implementation-projekt. Källa: UNFCCC – JI Highlights

Handel med utsläppsrätter

Se utsläppshandel respektive utsläppsrätter.

"Handeln med utsläppsrätter har havererat" skrev DN till den här bilden i november 2013. Källa: DN - http://www.dn.se/ekonomi/handeln-med-utslappsratter-har-havererat/
”Handeln med utsläppsrätter har havererat” skrev DN till den här bilden i november 2013. Källa: DN – http://www.dn.se/ekonomi/handeln-med-utslappsratter-har-havererat/

Utsläppshandel

Utsläppshandel är ett ekonomiskt styrmedel för att minska utsläpp av skadliga ämnen. Handel med utsläpp har skett under en längre tid, inte bara på klimatområdet. Tanken är att använda marknader för att sätta ett pris på utsläpp och effektivt kunna minska dem. Det finns exempel på när det har fungerat (svaveldioxid i USA) och när det inte har fungerat så bra (koldioxid i EU och under FN).

I klimatsammanhang finns det flera typer av utsläppshandel, där den som regleras i Kyotoprotokollet är den mest kända. Den innebär att länder kan sälja och köpa rätten till utsläpp av växthusgaser mellan varandra. I Sverige och Europa avses ofta EUs eget system för handel med utsläppsrätter när ordet utsläppshandel används. Där är det företag och inte länder som i första hand handlar med utsläppsrätterna.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson på EU-möte om utsläppshandel i Luxemburg den 26 oktober 2015. Bild: Europeiska unionens råd
Dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson på EU-möte om utsläppshandel i Luxemburg den 26 oktober 2015. Bild: Europeiska unionens råd
Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.