COP – Conference of the Parties

COPsCOP står i klimatsammanhang för gruppen av länder som har undertecknat klimatkonventionen (UNFCCC). Det är också benämningen för de årliga klimatmöten dessa länder håller, och då följt av en siffra – härnäst kommer COP27 att hållas i Egypten.

Senast hölls COP26 i Skottland, ett möte som sköts upp från 2020 till 2021 på grund av coronapandemin. Innan dess hölls COP25 i Chile. Dessförinnan var det COP24 i den gamla kolgruvorten Katowice i Polen. Innan dess var det COP23 i Bonn, under Fijis ledning, COP22 i Marocko och innan dess var det COP21, som hölls i Paris i december 2015. På bilden ovan syns i tur och ordning logotyperna för de tolv COP-möten som hölls fram till och med 2015.

COP, the Conference of the Parties, här symboliserat av representanter för UNFCCC, Fiji och Tyskland
COP, the Conference of the Parties, här symboliserad av Nazhat Shameem Khan, chefsförhandlare för Fiji 2017, samt representanter för UNFCCC och Tyskland.

Ordförandeskapet för COParna roterar mellan FNs fem regionala landgrupper:

  • Afrika
  • Asien
  • Latinamerika och Karibien
  • Västeuropa och övriga (här ingår bland andra USA och Australien)
  • Östeuropa

2019 var det Latinamerika och Karibiens tur, och 2020 (som blev 2021) var det Västeuropas tur, vilket innebar en koalition mellan Italien och Storbritannien som stod värdar för pre-COP respektive COP26.

Ett land som skrivit på klimatkonventionen kallas formellt för ”part till konventionen”, vilket på engelska blir ”party to the convention”. Av detta kommer förkortningen COP, Conference of the Parties, alltså parternas konferens. Se även artiklen om CMA, som är förkortningen för gruppen av länder som har ratificerat Parisavtalet.

Bunkerbränslen

Bunkerbränslen kallas de bränslen som används i internationell sjöfart och flygtrafik. Det är alltså olja och flygfotogen som avses. Bunkerbränslen är än så länge inte inkluderade i de redovisningar av utsläpp som de flesta länder gör, inte heller omfattas de av de beslutade utsläppsminskningarna i Parisavtalet eller i Sveriges klimatmål. Dessutom är bunkerbränslen betydligt smutsigare än andra fossila bränslen (till exempel bensin och diesel). Slutligen är bunkerbränslen skattebefriade, vilket har lett till förslag om exempelvis en svensk flygskatt.

Diesel är betydligt tunnare och innehåller mindre giftiga ämnen än bunkerolja. Bildkälla: NOAA
Diesel är betydligt tunnare och innehåller mindre giftiga ämnen än bunkerolja. Bildkälla: NOAA

Additionalitet

I klimatsammanhang används ordet additionalitet i två huvudsakliga betydelser:

  1. Om pengarna till klimatfinansiering för fattiga länder är utöver det utlovade biståndet kallas de additionella. De industrialiserade länderna (Sverige t ex) har lovat att klimatfinansieringen inte ska tas av biståndspengarna, men de löftet har inte hållits i någon större utsträckning.
  2. Vid bedömningen av CDM-projekt, det vill säga klimatsmarta projekt som genomförs i utvecklingsländer men finansieras av industrialiserade länder. Additionalitet betyder då att projektet endast kan genomföras med CDM-stödet, och alltså inte skulle ha blivit av utan CDM-stödet.
Aktion av ungdomsorganisationer på klimattoppmötet COP19. Källa: Adopt a Negotiator, 2013, Creative Commons.
Aktion av ungdomsorganisationer på klimattoppmötet COP19. Källa: Adopt a Negotiator, 2013, Creative Commons.

Antropogena utsläpp

Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen utan mänsklig påverkan, kallas för antropogena. I klimatsammanhang talar man om antropogena utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, vilket förstärker växthuseffekten och orsakar klimatförändringar.

Vissa bygger om sina bilar så att de ska släppa ut så mycket som möjligt, enligt en artikel i brittiska Daily Mail: "Black-smoke-belching pick-ups built by anti-environmentalists who are 'rolling coal'"
Vissa bygger om sina bilar så att de ska släppa ut så mycket som möjligt, enligt en artikel i brittiska Daily Mail: ”Black-smoke-belching pick-ups built by anti-environmentalists who are ’rolling coal'”

Se även förklaringen av ordet antropocen.

Gold Standard

Gold Standard certifiering av utsläppsrätterGold Standard är en märkning av utsläppsrätter (reduktionsenheter) från projekt där höga krav ställs på additionalitet och projektens totala miljö- och samhällspåverkan. Ett antal miljöorganisationer (t ex Världsnaturfonden WWF) ligger bakom märkningen. Gold Standard är sannolikt den ”bästa” märkningen som går att hitta för klimatkompensation, vilket inte nödvändigtvis är bra nog.

Gold Standard är en märkning för utsläppsrätter av hög kvalitet, som kan användas vid klimatkompensation.
Gold Standard är en märkning för utsläppsrätter av hög kvalitet, som kan användas vid klimatkompensation.

Fossila bränslen

Exempel på fossila bränslen är bensin, diesel, olja, naturgas och kol. Att dessa bränslen kallas fossila beror på att de under hundratusentals år bildats av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur på havsbotten och i marken som har ombildats till olja, gas och kol. Det har tagit mycket lång tid för de fossila bränslena att bildas, men vi eldar upp dem i en rasande fart.

När vi använder fossila bränslen i fordon, industrin , kraftsektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär, vilket i sin tur ökar växthuseffekten.

FNs klimatsändebud Leonardo DiCaprio talar om fossila bränslen på World Economic Forum i Davos, januari 2016. Källa: Mic
FNs klimatsändebud Leonardo DiCaprio talar om fossila bränslen på World Economic Forum i Davos, januari 2016. Källa: Mic

Motsatsen till fossila bränslen kan sägas vara förnybara bränslen.

Bilden här nedanför visar produktionen av fossila bränslen, mätt i miljarder BTU (British thermal units, 1 miljard BTU är knappt 300 megawattimmar, MWh). Bilden uppdateras varje sekund och data kommer från International Energy Agency m fl.

GDR – Greenhouse Development Rights

Greenhouse Development Rights (GDR) är en beskrivning av ett sätt att minska de globala utsläppen av växthusgaser på ett rättvist sätt. GDR-modellen utgår från länders historiska ansvar och deras ekonomiska förmåga att bidra till klimatarbetet, vilket betyder att industrialiserade länder förväntas göra större och snabbare insatser än utvecklingsländer.

På senare tid har GDR använts i projekt med namnen Equity Reference Framework, Fair Shares och Civil Society Review of INDCs.

GDR-modellen har tagits fram av forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute och tankesmedjan EcoEquity. Mer information finns på GDR-webbplatsen: gdrights.org

Greenhouse Development Rights (GDR) har visualiserats som "Climate Fair Shares" av Jordens vänner och Jubilee South Asia Pacific Movement on Debt and Development.
Greenhouse Development Rights (GDR) har visualiserats som ”Climate Fair Shares” av Jordens vänner och Jubilee South Asia Pacific Movement on Debt and Development.

Figueres, Christiana

Christiana Figueres, Executive Secretary, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) addresses during the WHO Health and Climate Conference Opening Plenary Session, WHO Headquarters. Wednesday 27 August 2014. Photo by Violaine Martin
Christiana Figueres. Foto: Violaine Martin

Christiana Figueres var FNs klimatchef, eller mer exakt den som ledde sekretariatet till FNs klimatkonvention (UNFCCC). Hon efterträdde Yvo de Boer den 1 juli 2010 och efterträddes av Patricia Espinosa 2016.

Christiana Figueres kommer från Costa Rica och har lång erfarenhet av de internationella klimatförhandlingarna. 2016 kandiderade hon till posten som FNs generalsekreterare, för att efterträda Ban Ki-moon.

WRI – World Resources Institute

WRI som utläses World Resources Institute är en fristående tankesmedja på miljöområdet baserad i USA. I klimatsammanhang är WRI bland annat kända för att tillsammans med näringslivsorganisationen WBSCD ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.

WBCSD – World Business Council for Sustainable Development

WBCSD som utläses World Business Council for Sustainable Development är en organisation som består av ca 200 internationella företag och syftar till att underlätta arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling på affärsmässiga grunder.

I klimatsammanhang är WBCSD kända för att tillsammans med tankesmedjan WRI ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.

Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.