Utsläppsbroms

En utsläppsbroms kan vara lite allt möjligt, men här talar vi om den ”utsläppsbroms” som den rödgröna regeringen presenterade i juli 2016. I korthet är det ett namn på en idé om att köpa väldigt många utsläppsrätter och skrota dem, i syfte att få ner utsläppen inom EU.

Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV
Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV

Sedan EUs system för utsläppshandel startade har det varit möjligt att köpa utsläppsrätter och annullera (skrota) dem – det brukar kallas för klimatkompensation. Eftersom det under lång tid funnits för många utsläppsrätter på marknaden är det dock tveksamt om det har någon effekt på de faktiska utsläppen.

Utsläppsbromsen som den svenska regeringen vill införa innebär att 300 miljoner kronor om året mellan 2018 och 2040 ska användas för att köpa och skrota utsläppsrätter. Med dagens pris på utsläppsrätter motsvarar det drygt 6 miljoner utsläppsrätter om året. Varje utsläppsrätt symboliserar 1 ton koldioxid, om det även motsvarar ett faktiskt ton koldioxid i verkligheten är oklart. Regeringen menar även att utsläppsbromsen ska leda till att priserna stiger på utsläppsrätter, vilket även det är mycket osäkert.

Bakgrunden till den ”utsläppsbroms” som beskrivs här är regeringens försäljning av Vattenfalls kolgruvor. Miljöpartiet behövde helt enkelt kunna presentera något ”klimatvänligt” som kompensation för utsläppen som brunkolet leder till.

Mer information om ”utsläppsbromsen” finns på regeringens webbplats.