Räckviddsångest är ett ord som framför allt används av människor som inte lider av det. Det handlar om elbilar och hur långt man kan åka på en laddning, och mer specifikt hur långt man inte kan åka…
Enkelt uttryckt är det lätt att frammana en rädsla för att bli stående vid någon vägkant med ett tomt batteri och långt till närmaste eluttag, men det är varken något elbilsägare upplever särskilt ofta eller något de är rädda för.
På engelska heter det ”range anxiety” och har använts sedan 1997.
Übertrendigt, kan man säga att uttrycket delningsekonomi är. Att låna, hyra eller på annat sätt använda en grej istället för att själv äga den är kärnan. Byteshandel och internetbaserade tjänster som Uber (för bilresor) och Airbnb (för bostäder) brukar också räknas också in i delningsekonomin.
Delningsekonomin är nära besläktad med den cirkulära ekonomin, men uttrycket är mindre tekniskt – och används därför av allt från storbanker och regeringen till enskilda eldsjälar. Delningsekonomin antas minska vår klimatpåverkan, genom ett smartare utnyttjande av resurser.
Uttrycket togs upp av Språktidningen i juni 2015. På engelska kallas det ”sharing economy” eller ”collaborative economy”.
Ibland används istället begreppet kollaborativ ekonomi, men betydelsen brukar vara densamma som delningsekonomi. Vissa betonar dock tre viktiga skillnader mot traditionell kommersiell verksamhet:
I klimatsammanhang förtjänar kött en förklaring eftersom kött har en stor klimatpåverkan och äts av väldigt många i Sverige. Olika sorters kött har olika stor klimatpåverkan, enkelt uttryckt är kossor dåliga och kycklingar bra. Grisar och lamm någonstans mitt emellan.
Köttets klimatpåverkan kommer från tre huvudsakliga delar:
Det finns en hyfsat känd dokumentärfilm om köttets klimatpåverkan (Cowspiracy) som citerar felaktiga och överdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Det finns också en stark jordbrukslobby som gärna framställer saken i helt motsatt ljus, det vill säga med klart underdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Sant är: Djurproduktionen står för ungefär 15 procent av de totala växthusgasutsläppen i världen.
En genomsnittlig svensks matkonsumtion leder till utsläpp av ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. 75 procent av de utsläppen kommer från kött och mjölk i olika former, trots att de matkategorierna bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag. Det kan också jämföras med utsläppen från den privata bilkörningen som i genomsnitt är runt ett ton koldioxid per person och år.
Det finns många nyanser av köttets klimatpåverkan och det finns etiska aspekter, det finns annan miljöpåverkan och det finns väldigt mycket känslor om allt detta. Det finns också mycket mer att läsa, till exempel rapporterna ”Hållbara konsumtionsmönster” och ”Köttkonsumtionens klimatpåverkan” av Naturvårdsverket eller ”Hållbar köttkonsumtion” från Jordbruksverket.
Ett av de hetare begreppen de senaste åren i miljö- och klimatsammanhang är cirkulär ekonomi. Mycket kort sammanfattat betyder cirkulär ekonomi att:
Längre förklaringar finns att läsa hos Naturvårdsverket eller på cradlenet.se, samt på engelska hos Ellen MacArthur Foundation.
Julen är inte direkt något klimatord, men på grund av dess höga (negativa) klimatpåverkan tar vi med den i ordlistan. En ”klimatsmart jul” kan man läsa om lite här och där, och det beror på att genomsnittsjulen i Sverige är allt annat än klimatsmart. Framför allt är det julhandeln som orsakar stora utsläpp av koldioxid (i tillverkningen av alla de prylar som köps), men högtidens betoning på mycket mat, gärna köttig, och resor kors och tvärs bidrar också. Å andra sidan kan julen vara rätt mysig.
En artikel om julens – i huvudsak konsumismens och flygresornas – höga klimatpåverkan publicerades 2016 i SvD, av Jenny Stiernstedt: Klimatstatistiken ingen vill ha i julshoppingen
Ett val man gör, ett beteende, en pryl – och mycket annat kan sägas vara klimatsmart. Det brukar betyda att något är mindre dåligt för klimatet än vad alternativen är. Det är till exempel klimatsmart att cykla, jämfört med att åka bil, eftersom utsläppen av växthusgaser blir lägre.
Det finns ingen tydlig definition av vad som krävs för att något ska kallas klimatsmart, så uttrycket används även när det kanske inte borde.
Klimatskeptiker kallas också klimatförnekare och är benämningen på personer som antingen hävdar att klimat inte alls förändras till det varmare, eller om de går med på det, att det inte är människan som orsakar förändringen. En förkrossande majoritet (97 procent) av forskare och vetenskapsmän, bland annat representerade i FNs klimatpanel IPCC, är överens om att den pågående klimatförändringen orsakas av människors aktiviteter, främst förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.
Det har gjorts flera vetenskapliga studier om huruvida forskare är överens eller inte, och alla kommer fram till samma resultat:
Du kan läsa mer i den här forskningsartikeln: Consensus on consensus: a synthesis of consensus estimates on human-caused global warming
Klimatneutral innebär att ingen påverkan på klimatet orsakas. Det betyder att en verksamhet, produkt, person eller till och med ett land som är klimatneutral(t) inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser.
Men eftersom nästan allting orsakar någon form av utsläpp kan man istället bli klimatneutral genom att klimatkompensera, klimatbalansera eller klimatneutralisera – olika ord för samma sak, nämligen att man betalar för lika många kilo eller ton koldioxidutsläpp man själv orsakat, som då inte släpps ut någon annanstans. Om detta verkligen fungerar är diskutabelt, beroende på dels de metoder som ofta används, dels på hur mycket utsläppen totalt sett behöver minska. Ett generellt problem är att det är svårt att beräkna hur stora utsläpp man orsakar – i HELA sin verksamhet, eller hela sitt område.
Läs även om utsläppshandel, att vara klimatsmart och negativa utsläpp.
Ett land som Kina med mer än 1,3 miljarder invånare ÄR viktigt när man talar om klimat, men tvärtemot vad som ofta framhålls är kinesernas utsläpp av växthusgaser inte mycket högre än våra. Om man räknar som vanligt, det vill säga inte räknar in import- och exportströmmar, ligger Kinas utsläpp per capita strax över Sveriges. Räknar man in import och export ökar Sveriges årliga utsläpp, medan Kinas minskar. Som jämförelse släpper medelamerikanen ut ca tre gånger så mycket som medelkinesen, och en afrikan från Zambia orsakar utsläpp som endast är en tjugondel av kinesens. Se även förklaringen av klimaträttvisa, och sidan med vanliga frågor.
