Sustainable Development Goals är det mest använda engelska namnet för de globala målen för hållbar utveckling. Det förkortas både som SDG och SDGs. Ibland används det kortare uttrycket ”Global Goals”. Läs mer om de globala målen för hållbar utveckling här.
Hållbarhetsmålen är ett kortare namn för FNs globala mål för hållbar utveckling. Läs mer om de globala målen för hållbarutveckling här.
För alla världens länder har FN satt upp 17 globala mål om hållbar utveckling. Tillsammans har de 169 delmål. Målen handlar framför allt om att alla människor ska kunna leva goda liv, både ekonomiskt och socialt, och att det görs i en miljömässigt hållbar värld. Jämställdhet är en tydligt utpekad del av de globala målen. Till skillnad från de tidigare millenniemålen gäller de globala målen även industrialiserade länder som Sverige. Målen kallas för lite allt möjligt, till exempel:
Klimatmålet, som har nummer 13, har fem delmål:
Målen beslutades den 25 September 2015 och ska nås till 2030. Mer att läsa om målen finns dels på Supermiljöbloggen, dels på FNs egen webbplats om de globala målen (på engelska).
Klimatklivet är ett statligt bidrag för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Det kan sökas av alla utom privatpersoner och hanteras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. 3,2 miljarder kronor har fördelats till lokala klimatinvesteringar sedan 2015.
Exempel på projekt som kan få bidrag är byte från fossil energi till förnybar energi och minskade utsläpp av lustgas. Hittills har 1 977 projekt beviljats bidrag (nov 2018).
Bidraget söks elektroniskt genom ett formulär på webben som kallas ”KlivIT”, som finns tillgängligt under ansökningsperioderna. För närvarande är inga ytterligare ansökningsperioder planerade.
885 000 ton koldioxidekvivalenter beräknas projekten i Klimatklivet minska Sveriges utsläpp av växthusgaser med. Investeringsstödet styrs av en förordning (2015:517).
Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats.
Klimatflyktingar är de människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatrelaterade skäl. Det handlar till exempel om höjda havsnivåer och översvämningar, torka och stormar på grund av klimatförändringarna. Eftersom de som flyr oftast inte är de som har orsakat problemen är klimatflyktingar också ett exempel på bristande klimaträttvisa.
Ofta samverkar flera faktorer när människor flyr (till exempel säkerhet och möjlighet till försörjning), vilket innebär att det kan vara svårt att isolera en enskild orsak. Det finns inte heller någon tydlig definition av begreppet klimatflyktingar i något internationellt bindande juridiskt dokument, så ordet används på ganska olika vis. Det betyder också att antalet klimatflyktingar är svårt att uppskatta.
I Parisavtalet står det att frågan om klimatflyktingar behöver hanteras så att antalet kan minimeras.
Energilagring handlar om att lagra energi som är producerad vid en viss tidpunkt så att den kan användas vid en annan tidpunkt. När det handlar om el kan lagringen göras i batterier (eller kondensatorer om det gäller så lite energi som ett cykelbaklyse använder).
Den amerikanska biltillverkaren Tesla tillverkar ett batteripack för att lagra energi i byggnader, vilket till exempel är användbart när man har solceller på taket.
En annan teknik för att lagra energi är pumpvattenkraft, då vatten pumpas upp till en högt belägen damm. Därifrån kan vattnet sedan ledas genom en turbin för att producera el.
En längre förklaring av energilagring finns på Supermiljöbloggen.
Tesla är ett bilmärke, grundat i USA 2003, av bland annat Elon Musk, en IT-miljardär från Sydafrika/Kanada.
Bilmärket och grundaren Musk har fått mycket uppmärksamhet av ibland svårförklarliga anledningar, men några saker står ut:
Tesla tillverkar även ett batteri avsett för hemma- eller kontorsbruk, där el från solceller eller det vanliga elnätet kan lagras.
Bilmärkets namn kommer från fysikern Nikola Tesla.
En kolbagge är en gigantisk grävmaskin, kallad Bagger på engelska. Kolbaggarna används för att gräva upp brunkol i dagbrott, bland annat i Vattenfalls gruvor i Tyskland. Vissa typer av kolbaggar kan flytta 14 000 kubikmeter jord i timmen.
En man som heter Dan DeEntremont har gjort en animerad video med en kolbagge som Transformer (en leksak från 1980-talet som blev tecknad film), den finns på youtube:
Icke-monetära förluster och skador är ett begrepp som används i de internationella klimatförhandlingarna. På engelska heter det Non-Economic Loss and Damage och förkortas ofta till NELD (ibland non-economic losses, NELS). Det handlar om de negativa effekter som klimatförändringarna leder till, som är så stora att det inte fullt ut går att anpassa sig till dem. För en del sådana negativa effekter går det att uppskatta ett ekonomiskt värde, då kallas de förluster och skador (på engelska Loss and Damage, L&D). I andra fall går det inte att sätta ett pris på förlusterna, och då kan begreppet NELD användas.
Ett konkret exempel är de effekter som stigande havsnivåer får: Små ö-stater i stilla havet kommer att försvinna, och människorna där kommer tvingas behöva flytta till andra länder. I och med det försvinner även grunder för tusenåriga traditioner, och kunskaper och färdigheter som hör ihop med det tidigare livet (fiske till exempel) riskerar också att försvinna. Det går inte att sätta ett pris på de förlusterna, och därför kallas de icke-monetära förluster och skador.
Ett antal kategorier av NELD kan hittas i litteraturen: människoliv, identitet, ägarskap/makt, värderingar, kulturella föremål, hälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och meningsfulla platser.
Kollaborativ ekonomi, ibland förkortat KE, är ett annat ord för delningsekonomi – se det ordet i ordlistan.
Vi passar dock på att lägga till tre kriterier som ofta används för att inte blanda ihop begreppen (både kollaborativ ekonomi och delningsekonomi) med traditionell kommersiell verksamhet:
