Globala målen för hållbar utveckling

Bekämpa klimatförändringen - mål 13 av de globala målen för hållbar utveckling. Bild: UNDP Sverige
Mål 13 handlar om klimat. Bild: UNDP Sverige

För alla världens länder har FN satt upp 17 globala mål om hållbar utveckling. Tillsammans har de 169 delmål. Målen handlar framför allt om att alla människor ska kunna leva goda liv, både ekonomiskt och socialt, och att det görs i en miljömässigt hållbar värld. Jämställdhet är en tydligt utpekad del av de globala målen. Till skillnad från de tidigare millenniemålen gäller de globala målen även industrialiserade länder som Sverige. Målen kallas för lite allt möjligt, till exempel:

  • Agenda 2030 (officiella namnet på vägen fram till målen)
  • Globala målen för hållbar utveckling
  • Sustainable Development Goals (engelska namnet som ofta förkortas SDGs eller SDGerna på halvsvenska)
  • SDG-målen
  • Nya FN-målen
  • Hållbarhetsmålen
  • FNs utvecklingsmål
  • FNs hållbara utvecklingsmål
  • FNs hållbarhetsmål för global utveckling
  • Post-2015 (så kallades ofta arbetet med att ta fram målen)
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder "Bekämpa klimatförändringen". Bild: UNDP Sverige
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder ”Bekämpa klimatförändringen”. Bild: UNDP Sverige

Klimatmålet, som har nummer 13, har fem delmål:

Målen beslutades den 25 September 2015 och ska nås till 2030. Mer att läsa om målen finns dels på Supermiljöbloggen, dels på FNs egen webbplats om de globala målen (på engelska).

Klimatklivet

Klimatklivet är ett statligt bidrag för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Det kan sökas av alla utom privatpersoner och hanteras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. 3,2 miljarder kronor har fördelats till lokala klimatinvesteringar sedan 2015.

Laddningstationer (laddstolpar) är en typ av klimatinvestering som fått stöd genom Klimatklivet. Bild: News Øresund - Peter Mulvany
Laddningstationer (laddstolpar) för elbilar är en typ av klimatinvestering som fått stöd genom Klimatklivet. Bild: News Øresund – Peter Mulvany

Exempel på projekt som kan få bidrag är byte från fossil energi till förnybar energi och minskade utsläpp av lustgas. Hittills har 1 977 projekt beviljats bidrag (nov 2018).

Bidraget söks elektroniskt genom ett formulär på webben som kallas ”KlivIT”, som finns tillgängligt under ansökningsperioderna. För närvarande är inga ytterligare ansökningsperioder planerade.

885 000 ton koldioxidekvivalenter beräknas projekten i Klimatklivet minska Sveriges utsläpp av växthusgaser med. Investeringsstödet styrs av en förordning (2015:517).

Klimatklivets logotyp. Bild: Naturvårdsverket
Klimatklivets logotyp. Bild: Naturvårdsverket

Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Klimatflykting

Klimatflyktingar är de människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatrelaterade skäl. Det handlar till exempel om höjda havsnivåer och översvämningar, torka och stormar på grund av klimatförändringarna. Eftersom de som flyr oftast inte är de som har orsakat problemen är klimatflyktingar också ett exempel på bristande klimaträttvisa.

Ofta samverkar flera faktorer när människor flyr (till exempel säkerhet och möjlighet till försörjning), vilket innebär att det kan vara svårt att isolera en enskild orsak. Det finns inte heller någon tydlig definition av begreppet klimatflyktingar i något internationellt bindande juridiskt dokument, så ordet används på ganska olika vis. Det betyder också att antalet klimatflyktingar är svårt att uppskatta.

Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia
Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia

I Parisavtalet står det att frågan om klimatflyktingar behöver hanteras så att antalet kan minimeras.

Energilagring

Energilagring handlar om att lagra energi som är producerad vid en viss tidpunkt så att den kan användas vid en annan tidpunkt. När det handlar om el kan lagringen göras i batterier (eller kondensatorer om det gäller så lite energi som ett cykelbaklyse använder).

Den amerikanska biltillverkaren Tesla tillverkar ett batteripack för att lagra energi i byggnader, vilket till exempel är användbart när man har solceller på taket.

Det kanadensiska vattenkraftverket Sir Adam Beck Generating Complex, vid Niagarafallen, använder pumpning för att lagra energi. Bild: Ontario Power Generation
Det kanadensiska vattenkraftverket Sir Adam Beck Generating Complex, vid Niagarafallen, använder pumpning för att lagra energi. Bild: Ontario Power Generation

En annan teknik för att lagra energi är pumpvattenkraft, då vatten pumpas upp till en högt belägen damm. Därifrån kan vattnet sedan ledas genom en turbin för att producera el.

En längre förklaring av energilagring finns på Supermiljöbloggen.

Tesla

Tesla är ett bilmärke, grundat i USA 2003, av bland annat Elon Musk, en IT-miljardär från Sydafrika/Kanada.

Teslas elbil kallad "Model S". Källa: Wikimedia
Teslas elbil kallad ”Model S”. Källa: Wikimedia

Bilmärket och grundaren Musk har fått mycket uppmärksamhet av ibland svårförklarliga anledningar, men några saker står ut:

  • Elbilsprestanda jämförbar eller bättre än bensinbilar, inklusive räckvidd (se räckviddsångest)
  • Öppna patent, så att ”fler ska kunna bygga bra elbilar”
  • Höga försäljningstal
  • Musks okonventionella stil som bilfabriks-vd

Tesla tillverkar även ett batteri avsett för hemma- eller kontorsbruk, där el från solceller eller det vanliga elnätet kan lagras.

Bilmärkets namn kommer från fysikern Nikola Tesla.

Bagger – Kolbagge

En kolbagge är en gigantisk grävmaskin, kallad Bagger på engelska. Kolbaggarna används för att gräva upp brunkol i dagbrott, bland annat i Vattenfalls gruvor i Tyskland. Vissa typer av kolbaggar kan flytta 14 000 kubikmeter jord i timmen.

Kolbagge - en gigantisk grävmaskin. På engelska kallad "Bagger".
Kolbagge – en gigantisk grävmaskin. På engelska kallad ”Bagger”.

Kuriosa

En man som heter Dan DeEntremont har gjort en animerad video med en kolbagge som Transformer (en leksak från 1980-talet som blev tecknad film), den finns på youtube:

NELD – Non-Economic Loss and Damage

Icke-monetära förluster och skador är ett begrepp som används i de internationella klimatförhandlingarna. På engelska heter det Non-Economic Loss and Damage och förkortas ofta till NELD (ibland non-economic losses, NELS). Det handlar om de negativa effekter som klimatförändringarna leder till, som är så stora att det inte fullt ut går att anpassa sig till dem. För en del sådana negativa effekter går det att uppskatta ett ekonomiskt värde, då kallas de förluster och skador (på engelska Loss and Damage, L&D). I andra fall går det inte att sätta ett pris på förlusterna, och då kan begreppet NELD användas.

Icke-monetära förluster och skador, på engelska Non-Economic Loss and Damage, NELD. Bild: NELD Platform
Icke-monetära förluster och skador, på engelska Non-Economic Loss and Damage, NELD. Bild: NELD Platform

Ett konkret exempel är de effekter som stigande havsnivåer får: Små ö-stater i stilla havet kommer att försvinna, och människorna där kommer tvingas behöva flytta till andra länder. I och med det försvinner även grunder för tusenåriga traditioner, och kunskaper och färdigheter som hör ihop med det tidigare livet (fiske till exempel) riskerar också att försvinna. Det går inte att sätta ett pris på de förlusterna, och därför kallas de icke-monetära förluster och skador.

Ett antal kategorier av NELD kan hittas i litteraturen: människoliv, identitet, ägarskap/makt, värderingar, kulturella föremål, hälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och meningsfulla platser.

Kollaborativ ekonomi – KE

"Dela är det nya äga" är en dokumentärfilm om kollaborativ konsumtion. Bild: LottaFilm
”Dela är det nya äga” är en dokumentärfilm om kollaborativ konsumtion. Bild: LottaFilm

Kollaborativ ekonomi, ibland förkortat KE, är ett annat ord för delningsekonomi – se det ordet i ordlistan.

Vi passar dock på att lägga till tre kriterier som ofta används för att inte blanda ihop begreppen (både kollaborativ ekonomi och delningsekonomi) med traditionell kommersiell verksamhet:

  1. Människor har tillgång till en vara, tjänst eller information istället för att de äger.
  2. Delningen ska ske i ett decentraliserat nätverk
  3. Själva bytet eller transaktionen ska vara jämlik. Den ena parten ska inte ha ett övertag över den andra

 

Räckviddsångest

Räckviddsångest är ett ord som framför allt används av människor som inte lider av det. Det handlar om elbilar och hur långt man kan åka på en laddning, och mer specifikt hur långt man inte kan åka…

Elvedon, för att lindra tillfällig räckviddsångest - "sinfosilconbateria". Bild: Gröna Bilister
Elvedon, för att lindra tillfällig räckviddsångest – ”sinfosilconbateria”. Bild: Gröna Bilister

Enkelt uttryckt är det lätt att frammana en rädsla för att bli stående vid någon vägkant med ett tomt batteri och långt till närmaste eluttag, men det är varken något elbilsägare upplever särskilt ofta eller något de är rädda för.

På engelska heter det ”range anxiety” och har använts sedan 1997.

Delningsekonomi

Übertrendigt, kan man säga att uttrycket delningsekonomi är. Att låna, hyra eller på annat sätt använda en grej istället för att själv äga den är kärnan. Byteshandel och internetbaserade tjänster som Uber (för bilresor) och Airbnb (för bostäder) brukar också räknas också in i delningsekonomin.

Ägodela - boken om delningsekonomi. Bild: Naturskyddsföreningen
Ägodela – boken om delningsekonomi. Bild: Naturskyddsföreningen

Delningsekonomin är nära besläktad med den cirkulära ekonomin, men uttrycket är mindre tekniskt – och används därför av allt från storbanker och regeringen till enskilda eldsjälar. Delningsekonomin antas minska vår klimatpåverkan, genom ett smartare utnyttjande av resurser.

Uttrycket togs upp av Språktidningen i juni 2015. På engelska kallas det ”sharing economy” eller ”collaborative economy”.

Ibland används istället begreppet kollaborativ ekonomi, men betydelsen brukar vara densamma som delningsekonomi. Vissa betonar dock tre viktiga skillnader mot traditionell kommersiell verksamhet:

  1. Människor har tillgång till en vara, tjänst eller information istället för att de äger.
  2. Delningen ska ske i ett decentraliserat nätverk
  3. Själva bytet eller transaktionen ska vara jämlik. Den ena parten ska inte ha ett övertag över den andra