Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Antropocen

Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.

"Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN" Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire

Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.

Mer om antropocen:

Solenergi

Solenergi, eller solel, är en förnybar energikälla med stora möjligheter till miljövänlig och klimatsmart användning. Solen har varit en viktig energikälla för växter, djur och jordbruk genom tiderna, denna artikel handlar dock om den modernare tekniken som kan användas för att utnyttja solenergi.

De tre viktigaste metoderna för att göra solenergin användbar för människor är:

  1. Solceller (solpaneler) – de svarta plattorna som producerar el
  2. Solfångare (solvärmefångare) – rör fyllda med vatten som producerar varmvatten
  3. Termisk solkraft (koncentrerad solkraft) – större anläggningar där solvärme omvandlas till el med speglar, ångturbin och generator
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland - där det även hålls dragrace...
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland – där det även hålls dragrace med veteranbilar…

För att lagra solenergi kan man använda batterier, varmvattentankar (ackumulatortank) eller dammar.

En av klimatutmaningarna med solenergi är de resurser som krävs för att producera solceller, både råvarorna och energin. En hög resursförbrukning vid produktionen av solpaneler minskar den totala klimatnyttan, och kan ha andra negativa miljöeffekter. Nya typer av solceller med lägre miljöpåverkan är dock under utveckling.

Solen producerar många tusen gånger mer energi än vad mänskligheten förbrukar, det råder alltså ingen brist på solenergi. De fossila bränslena som olja och kol skapades till stor del med hjälp av solenergi för hundratusentals år sedan.

Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och håller med solceller.
Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och hållet med solceller.

Klimatförnekare

"Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen." - Leonardo diCaprio
”Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen.” – Leonardo diCaprio

Klimatförnekare kallas också klimatskeptiker och är benämningen på personer som antingen hävdar att klimatet inte alls förändras till det varmare, eller om de går med på det, att det inte är människan som orsakar förändringen. En förkrossande majoritet (97 procent) av forskare och vetenskapsmän, bland annat representerade i FNs klimatpanel IPCC, är överens om att den pågående klimatförändringen orsakas av människors aktiviteter, främst förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.

Klimatångest

Klimatångest kallas den känsla av oro som människor känner över miljöförstöringens effekter på klimatet, och ofta över sin egen roll i en ohållbar livsstil. Sedan cirka 10 år används begreppet ”klimatångest” i de stora svenska massmedierna, och även inom psykiatrin (se läslistan längre ner).

Klimatångest kan man känna när andra skuldbelägger en. Bild: Jan och Maria Berglin/SvD
Klimatångest kan även uppstå genom skuldbeläggning. Bild: Jan och Maria Berglin/SvD

80 procent av svenska ungdomar oroar sig för klimatförändringarna och var fjärde ung får ont i magen eller känner sig olycklig när de tänker på klimatförändringarna, visar en undersökning som Världsnaturfonden WWF låtit göra.

De negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna är alltså inte bara fysiska, som till exempel undernäring och tropiska sjukdomar, utan även psykiska. Panikångest och depression är medicinska begrepp som kan användas för att beskriva vad klimatångest är.

Det är sannolikt rapporteringen i media som påverkar människor mest, i kombination med vetskapen om den egna livsstilens effekter på naturresurser och utsläpp – samt rättviseaspekten. Det är oftast inte den som bidrar mest till den globala uppvärmningen som drabbas hårdast av effekterna, vilket förklaras i begreppet ”klimaträttvisa”.

Läs mer om klimatångest:

 

Framkantig

Framkantig betyder att ligga före eller att ligga i täten av utvecklingen [mot en bättre värld]. Eftersom ordet är nytt kan det kan användas lite olika, men i de flesta dokumenterade fallen har det en tydligt positiv betydelse.

Hittills har ordet använts av miljö- och hållbarhetskonsulter, ett par journalister och andra framkantiga i klimat- och miljösammanhang.

Ordet är uppenbart lekfullt i sin kombination av att vara fyrkantigt och framåtsyftande på samma gång, en metageometrisk beskrivning som är svår att placera i rummet.

En framkantig cykel av bambu? I Manila kan man se staden på guidade visningar på nybyggda bambucyklar. Bild: Petter Lydén
En framkantig cykel av bambu? I Manila kan man se staden på guidade visningar på nybyggda bambucyklar. Bild: Petter Lydén

Kärnkraft

Internationelll symbol för radioaktivitetKärnkraft är ett energislag med ett antal fördelar och några väldigt stora nackdelar. Ur ett klimatperspektiv är kärnkraft betydligt bättre än fossila bränslen som kol och olja, och beroende på vilken teknik som används antingen något sämre eller bättre än förnybar energi som sol-, vind- och vattenkraft. Denna enkla kategorisering är baserad på hur stora utsläpp av växthusgaser som orsakas genom hela processen, vilket så kallade livscykelanalyser visar. Vår kategorisering bygger på de siffror som IPCC redovisar i sin senaste stora rapport (AR5).

I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard
I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard

Det finns risker (till exempel olyckor med strålning, osäker förvaring av kärnavfall, material till kärnvapen mm) med konventionell kärnkraft som kan ha väldigt stora konsekvenser.

Råvaran till kärnkraft är uran, en ändlig resurs, som ofta bryts i dagbrott med stora lokala miljöproblem som följd.

Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen "Atomkraft - nej tack". Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland
Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen ”Atomkraft – nej tack”. Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland

Sustainable Development Goals (SDG)

Sustainable Development Goals är det mest använda engelska namnet för de globala målen för hållbar utveckling. Det förkortas både som SDG och SDGs. Ibland används det kortare uttrycket ”Global Goals”. Läs mer om de globala målen för hållbar utveckling här.

Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.
Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.

Globala målen för hållbar utveckling

Bekämpa klimatförändringen - mål 13 av de globala målen för hållbar utveckling. Bild: UNDP Sverige
Mål 13 handlar om klimat. Bild: UNDP Sverige

För alla världens länder har FN satt upp 17 globala mål om hållbar utveckling. Tillsammans har de 169 delmål. Målen handlar framför allt om att alla människor ska kunna leva goda liv, både ekonomiskt och socialt, och att det görs i en miljömässigt hållbar värld. Jämställdhet är en tydligt utpekad del av de globala målen. Till skillnad från de tidigare millenniemålen gäller de globala målen även industrialiserade länder som Sverige. Målen kallas för lite allt möjligt, till exempel:

  • Agenda 2030 (officiella namnet på vägen fram till målen)
  • Globala målen för hållbar utveckling
  • Sustainable Development Goals (engelska namnet som ofta förkortas SDGs eller SDGerna på halvsvenska)
  • SDG-målen
  • Nya FN-målen
  • Hållbarhetsmålen
  • FNs utvecklingsmål
  • FNs hållbara utvecklingsmål
  • FNs hållbarhetsmål för global utveckling
  • Post-2015 (så kallades ofta arbetet med att ta fram målen)
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder "Bekämpa klimatförändringen". Bild: UNDP Sverige
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder ”Bekämpa klimatförändringen”. Bild: UNDP Sverige

Klimatmålet, som har nummer 13, har fem delmål:

Målen beslutades den 25 September 2015 och ska nås till 2030. Mer att läsa om målen finns dels på Supermiljöbloggen, dels på FNs egen webbplats om de globala målen (på engelska).