Etikett: politik

De industrialiserade länderna (EU, USA, Japan etc) står historiskt sett för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Men det är i de fattiga länderna som de negativa effekterna av klimatförändringarna är mest kännbara. Värst drabbas de fattigaste, och av dem är den stora majoriteten kvinnor.

Konsekvenserna av det förändrade klimatet slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Att kunna äta sig mätt, dricka rent vatten eller ha en trygg bostad är ingen självklarhet för fattiga människor. Med fler naturkatastrofer ökar deras sårbarhet ännu mer.

Ur ett globalt rättviseperspektiv är det tydligt var utsläppen behöver minska snabbast och var behoven av stöd är störst. Därför behöver Sverige och andra rika länder kraftigt minska sina utsläpp. Samma länder behöver också bidra med ekonomiska resurser och teknisk kunskap så att fattiga länder kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt få möjlighet att anpassa sig till de klimatförändringar som sker. Det är klimaträttvisa.

Se GDR – Greenhouse Development Rights.

Ju mer världen värms upp på grund av klimatförändringar, ju större är risken att effekterna blir katastrofala. Om den globala uppvärmningen hålls under två grader finns det en hyfsad chans att vi klarar oss undan de värsta effekterna (t ex att Grönlands hela inlandsis smälter), enligt forskare och FNs klimatpanel IPCC. Regeringar i världens flesta länder har därför kommit överens om hålla världen under två graders uppvärmning – även kallat 2-gradersmålet. Det är inskrivet i klimatkonventionen, UNFCCC.

I Parisavtalet kompletterades tvågradersmålet med ett mål om att helst hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader celsius.

De effekter klimatförändringarna medför innebär att människor och länder behöver anpassa sig till en ny verklighet, med andra odlingsmöjligheter, annat väder, högre vattennivåer och så vidare. Men i vissa fall är effekterna så dramatiska att det inte går att anpassa sig, det är då man talar om ”Loss and Damage”, på svenska Förluster och skador [av klimatförändringarna]. Ett tydligt exempel är de små ö-staterna som i vissa fall kommer att förlora hela sina länder på grund av den stigande havsnivån.

I de internationella klimatförhandlingarna är Loss and Damage ett känsligt ämne, eftersom flera industrialiserade länder är livrädda för de krav på ekonomisk kompensation som Loss and Damage kan leda till. Parisavtalet innebar dock att Loss and Damage tydligare erkänns.

Alla skador och förluster av klimatförändringarna kan dock inte värderas i pengar, därför talas det ibland om ”icke-monetära förluster och skador”, förkortat NELD eller NELS på engelska.

I klimatsammanhang betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar [av växthusgaser]. Det är också den ena halvan av ordparet mitigation/adaptation, som ofta används tillsammans. För en förklaring av adaptation, se anpassning.