Lövin, Isabella – klimatminister

Isabella Lövin är sedan 25 maj 2016 minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. Hon är också vice statsminister och språkrör för Miljöpartiet. Isabella Lövin ersatte Åsa Romson som var klimat- och miljöminister. Enligt statsminister Stefan Löfven ska Lövin särskilt arbeta med att förverkliga Parisavtalet.

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Mellan 2014 och 2016 var Isabella Lövin biståndsminister och hade bland annat hand om Sveriges klimatfinansiering.

Hon har sagt att ”vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan stoppa klimatförändringarna”.

Mer information finns på regeringens webbplats.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett statligt bidrag för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Det kan sökas av alla utom privatpersoner och hanteras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. 3,2 miljarder kronor har fördelats till lokala klimatinvesteringar sedan 2015.

Laddningstationer (laddstolpar) är en typ av klimatinvestering som fått stöd genom Klimatklivet. Bild: News Øresund - Peter Mulvany
Laddningstationer (laddstolpar) för elbilar är en typ av klimatinvestering som fått stöd genom Klimatklivet. Bild: News Øresund – Peter Mulvany

Exempel på projekt som kan få bidrag är byte från fossil energi till förnybar energi och minskade utsläpp av lustgas. Hittills har 1 977 projekt beviljats bidrag (nov 2018).

Bidraget söks elektroniskt genom ett formulär på webben som kallas ”KlivIT”, som finns tillgängligt under ansökningsperioderna. För närvarande är inga ytterligare ansökningsperioder planerade.

885 000 ton koldioxidekvivalenter beräknas projekten i Klimatklivet minska Sveriges utsläpp av växthusgaser med. Investeringsstödet styrs av en förordning (2015:517).

Klimatklivets logotyp. Bild: Naturvårdsverket
Klimatklivets logotyp. Bild: Naturvårdsverket

Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Vattenfall

Vattenfall är ett svenskt energibolag, helägt av den svenska staten. Vattenfall producerar el och värme i kraftverk både i Sverige och utomlands. I Tyskland äger Vattenfall stora kolkraftverk och bryter brunkol i dagbrott med jättelika kolbaggar. Vattenfalls anläggningar släpper ut runt 90 miljoner ton koldioxid om året, betydligt mer än vad hela Sverige släpper ut.

I dagbrottet Welzow-Süd bryter Vattenfall brunkol (lignit) med gigantiska kolbaggar. Bild: JaySef, wikipedia
I dagbrottet Welzow-Süd bryter Vattenfall brunkol (lignit) med gigantiska kolbaggar. Bild: JaySef, wikipedia

Vattenfall vill sälja kolverksamheten i Tyskland och har hittat en intresserad köpare, tjeckiska energibolaget EPH. Den svenska regeringen godkände försäljningen den 2 juli – trots starka argument för att stoppa försäljningen. Klimatexperter (till exempel Johan Rockström) både i Sverige och internationellt har framfört att kolverksamheten hellre bör avvecklas ansvarsfullt än att säljas för vidare drift och expansion.

vattenfall-logo

Klimatflykting

Klimatflyktingar är de människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatrelaterade skäl. Det handlar till exempel om höjda havsnivåer och översvämningar, torka och stormar på grund av klimatförändringarna. Eftersom de som flyr oftast inte är de som har orsakat problemen är klimatflyktingar också ett exempel på bristande klimaträttvisa.

Ofta samverkar flera faktorer när människor flyr (till exempel säkerhet och möjlighet till försörjning), vilket innebär att det kan vara svårt att isolera en enskild orsak. Det finns inte heller någon tydlig definition av begreppet klimatflyktingar i något internationellt bindande juridiskt dokument, så ordet används på ganska olika vis. Det betyder också att antalet klimatflyktingar är svårt att uppskatta.

Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia
Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia

I Parisavtalet står det att frågan om klimatflyktingar behöver hanteras så att antalet kan minimeras.

Klimatlag

Med klimatlag menas oftast en lag som gör det tydligt hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska för en viss tidsperiod. Istället för att varje regering sätter sina egna mer eller mindre ambitiösa mål för utsläppsminskningar är tanken att en klimatlag ska öka förutsägbarheten och att målen faktiskt hålls.

I Sverige infördes en klimatlag den 1 januari 2018, som en del av det klimatpolitiska ramverket.  Lagen innebär att regeringen varje år ska göra en klimatredovisning i budgetpropositionen. Var fjärde år ska regeringen göra en handlingsplan redovisar hur klimatmålen ska uppnås.

Storbritannien är ett annat exempel på land som har en klimatlag.

Ofta jämförs klimatlagar med budgetlagar, som också är tänkta att hålla ett lands finanser under kontroll, oavsett vilken regering som för stunden har makten.

Seminarium om klimatlag med riksrevisor Claes Norgren, Nina Ekelund från Hagainitiativet och professor John Hassler från IIES och Finanspolitiska rådet. Källa: Fores
Seminarium om klimatlag med riksrevisor Claes Norgren, Nina Ekelund från Hagainitiativet och professor John Hassler från IIES och Finanspolitiska rådet. Källa: Fores

Klimatpolitiskt ramverk

Om man samlar ett antal mål och regler kan man kalla det för ett ramverk. Om målen och reglerna handlar om att minska utsläppen av växthusgaser – klimatet – kan man kalla det för ett ”klimatpolitiskt ramverk”. I Sverige finns det ett förslag om att införa ett klimatpolitiskt ramverk, som ett sätt att få tydliga mål och ett slags garanti att de ska nås, oavsett vilken regering som har makten de kommande åren.

Miljömålsberedningen föreslår ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 och en klimatlag som reglerar former för arbetet. Källa: Regeringen
Miljömålsberedningen föreslår ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 och en klimatlag som reglerar former för arbetet. Källa: Regeringen

I det aktuella förslaget, från Miljömålsberedningen, är de viktigaste delarna:

  • ett långsiktigt mål för 2045 om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  • en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen.
  • tydliga rutiner för uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen
  • inrättande av ett klimat­politiskt råd med uppgift att granska den förda politiken
  • ramverket kompletteras med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag.

Det är ett ambitiöst mål, men också väldigt luddigt hur det ska uppnås. Till del förtydligas det i strategin för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Bägge dokumenten finns att läsa i sin helhet på Miljömålsberedningens webbplats.

Delningsekonomi

Übertrendigt, kan man säga att uttrycket delningsekonomi är. Att låna, hyra eller på annat sätt använda en grej istället för att själv äga den är kärnan. Byteshandel och internetbaserade tjänster som Uber (för bilresor) och Airbnb (för bostäder) brukar också räknas också in i delningsekonomin.

Ägodela - boken om delningsekonomi. Bild: Naturskyddsföreningen
Ägodela – boken om delningsekonomi. Bild: Naturskyddsföreningen

Delningsekonomin är nära besläktad med den cirkulära ekonomin, men uttrycket är mindre tekniskt – och används därför av allt från storbanker och regeringen till enskilda eldsjälar. Delningsekonomin antas minska vår klimatpåverkan, genom ett smartare utnyttjande av resurser.

Uttrycket togs upp av Språktidningen i juni 2015. På engelska kallas det ”sharing economy” eller ”collaborative economy”.

Ibland används istället begreppet kollaborativ ekonomi, men betydelsen brukar vara densamma som delningsekonomi. Vissa betonar dock tre viktiga skillnader mot traditionell kommersiell verksamhet:

  1. Människor har tillgång till en vara, tjänst eller information istället för att de äger.
  2. Delningen ska ske i ett decentraliserat nätverk
  3. Själva bytet eller transaktionen ska vara jämlik. Den ena parten ska inte ha ett övertag över den andra

Kött

I klimatsammanhang förtjänar kött en förklaring eftersom kött har en stor klimatpåverkan och äts av väldigt många i Sverige. Olika sorters kött har olika stor klimatpåverkan, enkelt uttryckt är kossor dåliga och kycklingar bra. Grisar och lamm någonstans mitt emellan.

Kött. Så gott, eller så motbjudande, beroende på personlig smak och ideologi. Hög klimatpåverkan har köttet i vilket fall.
Kött. Så gott, eller så motbjudande, beroende på personlig smak och ideologi. Hög klimatpåverkan har köttet i vilket fall.

Köttets klimatpåverkan kommer från tre huvudsakliga delar:

  • marken som behövs för att föda upp djuren (främst kor), att ta sådan mark i anspråk kan leda till stora utsläpp av växthusgaser
  • fodret djuren äter, det vill säga hur fodret (t ex soja) odlas och marken det odlas på, se även LULUCF
  • djurens matsmältning, det vill säga metan-utsläppen från kor och får (inte gris och kyckling)

Det finns en hyfsat känd dokumentärfilm om köttets klimatpåverkan (Cowspiracy) som citerar felaktiga och överdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Det finns också en stark jordbrukslobby som gärna framställer saken i helt motsatt ljus, det vill säga med klart underdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Sant är: Djurproduktionen står för ungefär 15 procent av de totala växthusgasutsläppen i världen.

Klimatpåverkan från proteinkällor, kg växthusgaser per kg produkt. Bild: Stockholms stad
Klimatpåverkan från proteinkällor, kg växthusgaser per kg produkt. Bild: Stockholms stad

En genomsnittlig svensks matkonsumtion leder till utsläpp av ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. 75 procent av de utsläppen kommer från kött och mjölk i olika former, trots att de matkategorierna bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag. Det kan också jämföras med utsläppen från den privata bilkörningen som i genomsnitt är runt ett ton koldioxid per person och år.

Det finns många nyanser av köttets klimatpåverkan och det finns etiska aspekter, det finns annan miljöpåverkan och det finns väldigt mycket känslor om allt detta. Det finns också mycket mer att läsa, till exempel rapporterna ”Hållbara konsumtionsmönster” och ”Köttkonsumtionens klimatpåverkan” av Naturvårdsverket eller ”Hållbar köttkonsumtion” från Jordbruksverket.

Cirkulär ekonomi

Ett av de hetare begreppen de senaste åren i miljö- och klimatsammanhang är cirkulär ekonomi. Mycket kort sammanfattat betyder cirkulär ekonomi att:

  • kretslopp är oerhört viktiga, både för saker och människor (till skillnad från dagens linjära ekonomi)
  • återanvändning och återvinning samt minimering av resursutnyttjande är centrala principer
  • en sak bör användas av flera personer (inte bara en), i linje med ett annat hett begrepp: delningsekonomi
  • avfall helst inte ska existera, istället bör uttjänta saker kunna få ett nytt syfte
  • allt material ska ingå i antingen det biologiska eller det tekniska kretsloppet
  • alltså: reduce, reuse, recycle and rethink
Biologiska och tekniska kretsloppet i den cirkulära ekonomin. Bild: Ellen MacArthur Foundation
Biologiska och tekniska kretsloppet i den cirkulära ekonomin. Bild: Ellen MacArthur Foundation

Längre förklaringar finns att läsa hos Naturvårdsverket eller på cradlenet.se, samt på engelska hos Ellen MacArthur Foundation.

Fossil Free Sverige

"Det blir kalas utan kol, olja & gas" - budskap från Fossil Free Sverige.
”Det blir kalas utan kol, olja & gas” – budskap från Fossil Free Sverige.

Fossil Free Sverige är en kampanj för att få kommuner, företag och andra institutioner att divestera från fossil energi. Kampanjen kommer från USA och organisationen 350.org. Den svenska regeringen har lanserat ett initiativ med ett snarlikt namn (Fossilfritt Sverige, på engelska Fossil Free Sweden), som dock är något helt annat.

Du kan läsa mer om kampanjen Fossil Free Sverige på deras egen webbplats: gofossilfree.org

Logotyp för Fossil Free-kampanjen.
Logotyp för Fossil Free-kampanjen.