Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Flygskatt

Skatt på flygresor är ett sätt att minska klimatskadliga utsläpp från flyget genom att göra resandet dyrare, och ge flygindustrin anledning att effektivisera och förbättra miljöprestandan.

Det har i många år talats om att beskatta flyget, både i Sverige och internationellt, främst på grund av två saker:

  1. Flygplan drivs nästan uteslutande med fossila bränslen som orsakar utsläpp av koldioxid. Dessutom förvärrar flygets utsläpp på hög höjd (läs mer om RFI) ytterligare växthuseffekten.
  2. Det internationella flyget betalar ingen skatt på bränsle, till skillnad från nästan alla andra bränslen.
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen

Den 30 november 2016 blev en statlig utredning om flygskatt klar och lämnade sitt förslag till regeringen. Utredningen föreslår att en flygskatt införs. Nivån på skatten föreslås ligga på tre olika belopp: 80 kronor för flygresor inom Europa, 280 kronor för flygresor till länder i närheten av Europa (mindre än 6000 kilometer bort) och 430 kronor för flygresor som går längre än 6000 kilometer från Stockholm. Undantag görs för vissa flyg- och personkategorier.

Läs hela utredningen om skatt på flygresor på regeringens webbplats.

Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen är en grupp människor som ska hjälpa regeringen att utforma en så bra miljö- och klimatpolitik som möjligt. 2016 publicerade Miljömålsberedningen ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige”, som handlar om hur Sverige ska nå målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Beredningen har även skrivit om ett ”klimatpolitiskt ramverk”.

Formellt är Miljömålsberedningen en del av regeringens utredningsorganisation, och heter M 2010:04. Personerna i beredningen är dels ledamöter från sju av riksdagspartierna, dels experter från myndigheter och andra organisationer. Beredningen skapades 2010 och ska vara klar 2020.

Miljömålsberedningens sekretariat. Bild: Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningens sekretariat. Bild: Miljömålsberedningen

Mer information om beredningen finns på webbplatsen för statens offentliga utredningar.

Strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
SOU 2016:47

Den 22 juni 2016 överlämnade Miljömålsberedningen ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige” (SOU 2016:47) till regeringen. Klimatstrategin handlar om hur Sverige ska nå målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. En separat del handlar om luftvalitet.

De viktigaste punkterna i klimatstrategin är:

  • etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030,
  • övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet,
  • åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten,
  • styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fokus på att öka omställningen av transportsektorn och
  • styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med särskilt fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen.
Miljöminister Karolina Skog och minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin tar emot "En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige" av Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen. Bild: Regeringskansliets webb-tv.
Miljöminister Karolina Skog och minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin tar emot ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige” av Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen. Bild: Regeringskansliets webb-tv.

Tidigare (9 mars 2016) lämnade Miljömålsberedningen ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21).

Hela betänkandet om klimat- och luftvårdsstrategierna finns att läsa på Miljövårdsberedningens webbplats.

Utsläppsbroms

En utsläppsbroms kan vara lite allt möjligt, men här talar vi om den ”utsläppsbroms” som den rödgröna regeringen presenterade i juli 2016. I korthet är det ett namn på en idé om att köpa väldigt många utsläppsrätter och skrota dem, i syfte att få ner utsläppen inom EU.

Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV
Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV

Sedan EUs system för utsläppshandel startade har det varit möjligt att köpa utsläppsrätter och annullera (skrota) dem – det brukar kallas för klimatkompensation. Eftersom det under lång tid funnits för många utsläppsrätter på marknaden är det dock tveksamt om det har någon effekt på de faktiska utsläppen.

Utsläppsbromsen som den svenska regeringen vill införa innebär att 300 miljoner kronor om året mellan 2018 och 2040 ska användas för att köpa och skrota utsläppsrätter. Med dagens pris på utsläppsrätter motsvarar det drygt 6 miljoner utsläppsrätter om året. Varje utsläppsrätt symboliserar 1 ton koldioxid, om det även motsvarar ett faktiskt ton koldioxid i verkligheten är oklart. Regeringen menar även att utsläppsbromsen ska leda till att priserna stiger på utsläppsrätter, vilket även det är mycket osäkert.

Bakgrunden till den ”utsläppsbroms” som beskrivs här är regeringens försäljning av Vattenfalls kolgruvor. Miljöpartiet behövde helt enkelt kunna presentera något ”klimatvänligt” som kompensation för utsläppen som brunkolet leder till.

Mer information om ”utsläppsbromsen” finns på regeringens webbplats.

Sustainable Development Goals (SDG)

Sustainable Development Goals är det mest använda engelska namnet för de globala målen för hållbar utveckling. Det förkortas både som SDG och SDGs. Ibland används det kortare uttrycket ”Global Goals”. Läs mer om de globala målen för hållbar utveckling här.

Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.
Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.

Agenda 2030

Agenda 2030 är ett uttryck som ibland används om de globala målen för hållbar utveckling, som ska nås till 2030. Om man är noga bör Agenda 2030 användas för arbetet med att målen, inte för själva målen. Läs mer om de globala målen.

FNs Kvinnokommission (CSW) uppmanar länder att genomföra Agenda 2030 på ett genusmedvetet sätt. Bild: UN Women/Ryan Brown (CC BY-NC-ND 2.0)
FNs Kvinnokommission (CSW) uppmanar länder att genomföra Agenda 2030 på ett genusmedvetet sätt. Bild: UN Women/Ryan Brown (CC BY-NC-ND 2.0)

Globala målen för hållbar utveckling

Bekämpa klimatförändringen - mål 13 av de globala målen för hållbar utveckling. Bild: UNDP Sverige
Mål 13 handlar om klimat. Bild: UNDP Sverige

För alla världens länder har FN satt upp 17 globala mål om hållbar utveckling. Tillsammans har de 169 delmål. Målen handlar framför allt om att alla människor ska kunna leva goda liv, både ekonomiskt och socialt, och att det görs i en miljömässigt hållbar värld. Jämställdhet är en tydligt utpekad del av de globala målen. Till skillnad från de tidigare millenniemålen gäller de globala målen även industrialiserade länder som Sverige. Målen kallas för lite allt möjligt, till exempel:

  • Agenda 2030 (officiella namnet på vägen fram till målen)
  • Globala målen för hållbar utveckling
  • Sustainable Development Goals (engelska namnet som ofta förkortas SDGs eller SDGerna på halvsvenska)
  • SDG-målen
  • Nya FN-målen
  • Hållbarhetsmålen
  • FNs utvecklingsmål
  • FNs hållbara utvecklingsmål
  • FNs hållbarhetsmål för global utveckling
  • Post-2015 (så kallades ofta arbetet med att ta fram målen)
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder "Bekämpa klimatförändringen". Bild: UNDP Sverige
Bland de 17 globala målen för hållbar utveckling är mål 13 det utpekade klimatmålet och lyder ”Bekämpa klimatförändringen”. Bild: UNDP Sverige

Klimatmålet, som har nummer 13, har fem delmål:

Målen beslutades den 25 September 2015 och ska nås till 2030. Mer att läsa om målen finns dels på Supermiljöbloggen, dels på FNs egen webbplats om de globala målen (på engelska).

Energiöverenskommelsen

Fem partier i Sverige – regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – kom den 10 juni 2016 överens om delar av Sveriges långsiktiga energi- och klimatpoliitk. Huvudinnehållet i överenskommelsen är ett mål om 100 procent förnybar el till år 2040, att kärnkraft teoretiskt kan användas (men i praktiken görs för dyr för det) och att energieffektiviseringen ska öka. Hela energiöverenskommelsen finnas att läsa här (7 sidor).

Lise Nordin (MP), Ibrahim Baylan (S), Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C) och Penilla Gunther (KD) presenter energiöverenskommelsen. Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Lise Nordin (MP), Ibrahim Baylan (S), Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C) och Penilla Gunther (KD) presenterar energiöverenskommelsen. Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Intressant är att Vänsterpartiet inte ingår i överenskommelsen eftersom de anser att den har för låga miljöambitioner, medan Liberalerna inte ingår eftersom de anser att den har för höga miljöambitioner.

Överenskommelsen beskrivs av många som en typisk kompromiss, det vill säga att ingen fick precis vad de ville ha. Det syns även på hur olika partierna i överenskommelsen beskriver den, vilket bilden från twitter nedan visar:

Årets klimatstad – Earth Hour City Challenge (EHCC)

Årets klimatstad är en utmärkelse som delas ut av Världsnaturfonden WWF. Det är en del av den globala klimatutmaningen för städer som kallas Earth Hour City Challenge (EHCC).

Umeå är Årets klimatstad 2016 i WWFs stadsutmaning Earth Hour City Challenge. Källa: WWF
Umeå är Årets klimatstad 2016 i WWFs stadsutmaning Earth Hour City Challenge. Källa: WWF

Utmaningen vill uppmuntra städer att bli föregångare med en hållbar stadsutveckling. För att kunna vinna behöver städerna rapportera uppgifter om vad de gör på klimatområdet till ett internationellt register som kallas ”carbonn Climate Registry (cCR)”. cCR drivs av ICLEI – Local Governments for Sustainability, vilket på svenska blir Kommuner för hållbarhet. En jury bedömer hur ambitiöst, innovativt och trovärdigt städernas arbete är när det gäller energi, boende och transporter.