CAN – Climate Action Network

Climate Action Network CAN logoI de internationella klimatförhandlingarna under klimatkonventionen deltar förutom länder även andra grupper. En sådan grupp (”constituency” på engelskt FN-språk) är civilsamhället, och i den gruppen är nätverket som kallar sig Climate Action Network (CAN) en av de viktigaste aktörerna.

CAN består av de största miljöorganisationerna i världen (WWF, Greenpeace m fl) och en stor mängd ytterligare miljö- och biståndsorganisationer. Antalet medlemmar är närmare 1000, utspridda i 100 länder.

Under klimatförhandlingarna spelar CAN en aktiv och viktig roll som både observatör och pådrivare av ländernas agerande. Nätverket har regionala avdelningar, i grova drag en per världsdel. Flera svenska organisationer är medlemmar i CAN, bland andra Naturskyddsföreningen. Mer information på CAN Internationals webbplats: www.climatenetwork.org

Climate Action Network CAN

AOSIS – Alliance of Small Island States

AOSIS logo Alliance of Small Island StatesUnder klimatförhandlingarna och andra FN-möten går länder samman i grupper för att få större tyngd. AOSIS är en viktig sådan grupp, trots sin ringa storlek. Den engelska förkortningen står för Alliance of Small Island States, vilket på svenska kan översättas till Alliansen av små ö-stater. De små ö-staterna är några av de värst drabbade av klimatförändringarna (läs till exempel om Loss & Damage), vilket gjort att AOSIS kämpat hårt för högre ambition i de internationella klimatförhandlingarna.

De flesta länder som kallas SIDS (Small Island Developing States) är medlemmar i AOSIS, men inte alla. På kartan nedan syns de länder som är medlemmar eller observatörer, 44 stycken i november 2016:

AOSIS medlemsländer, källa: Wikipedia
AOSIS medlemsländer, källa: Wikipedia

Medlemsländerna är (engelska namn): Antigua and Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Cape Verde, Comoros, Cook Islands, Cuba, Dominica, Dominican Republic, Fiji, Federated States of Micronesia, Grenada, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Jamaica, Kiribati, Maldives, Marshall Islands, Mauritius, Nauru, Niue, Palau, Papua New Guinea, Samoa, Singapore, Seychelles, Sao Tome and Principe, Solomon Islands, St. Kitts and Nevis, St. Lucia, St. Vincent and the Grenadines, Suriname, Timor-Leste, Tonga, Trinidad and Tobago, Tuvalu och Vanuatu

Observatörsländerna är (engelska namn): American Samoa, Netherlands Antilles, Guam, U.S. Virgin Islands och Puerto Rico

Mer information på AOSIS egen webbplats: aosis.org

G77 – Group of 77 [countries]

Officiell logotyp för G77
Officiell logotyp för G77

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. G77 är en av de viktigaste av dessa grupper, och består av i princip alla ”utvecklingsländer”, dvs länder som inte är de traditionella industrialiserade länderna (Europa, USA, Japan, Australien etc).

Ofta talar man om gruppen som ”G77 och Kina”, eftersom Kina aldrig formellt har gått med i gruppen – men ändå räknas som och agerar som en medlem. G77 står för ”Group of 77”, vilket på svenska blir ”Gruppen av 77”. Namnet kommer av att det ursprungligen var 77 länder i gruppen. Gruppen G77 består nuförtiden av betydligt fler länder än 77, över 130 stycken. Kartan nedan visar länder som är medlemmar i G77 + Kina:

Karta över länder som är med i G77.
Karta över länder som är med i G77.

Eftersom så många av världens länder är med i G77 kan istället för att lista dem säga vilka som inte är med:

  • Alla medlemmar i Europeiska rådet (med undantag av Bosnien-Hercegovina, som alltså är med i G77)
  • Alla medlemmar i OECD (med undantag av Chile, som alltså är med i G77)
  • Alla medlemmar i Commonwealth of Independent States Free Trade Area,  CISFTA, (med undantag av Tadzjikistan, som alltså är med i G77)
  • Två små ö-stater i stilla havet (Palau och Tuvalu, som alltså inte är med i G77)

Gröna klimatfonden

Gröna klimatfonden logo
Gröna klimatfonden logo

Den Gröna klimatfonden finansierar utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringarna. Den Gröna klimatfonden (GCF, Green Climate Fund på engelska) inrättades genom ett FN-beslut på COP16 i Cancun 2010. Fonden är tänkt att bli huvudorganet för internationell klimatfinansiering.

Fonden har sitt kontor i Sydkorea och styrs av representanter för länder, varav hälften är industrialiserade länder, och hälften utvecklingsländer. Fonden förfogar i dagsläget (jun 2016) över mer än 10 miljarder dollar. Sedan slutet av 2015 har fonden beslutat om bidrag till enskilda projekt. Sverige har en representant i styrelsen. Fondens webbplats: www.greenclimate.fund

De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.
De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.

WRI – World Resources Institute

WRI som utläses World Resources Institute är en fristående tankesmedja på miljöområdet baserad i USA. I klimatsammanhang är WRI bland annat kända för att tillsammans med näringslivsorganisationen WBSCD ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.

WBCSD – World Business Council for Sustainable Development

WBCSD som utläses World Business Council for Sustainable Development är en organisation som består av ca 200 internationella företag och syftar till att underlätta arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling på affärsmässiga grunder.

I klimatsammanhang är WBCSD kända för att tillsammans med tankesmedjan WRI ligga bakom The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är en internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp.

Kina

Folkrepubliken Kinas flagga.Ett land som Kina med mer än 1,3 miljarder invånare ÄR viktigt när man talar om klimat, men tvärtemot vad som ofta framhålls är kinesernas utsläpp av växthusgaser inte mycket högre än våra. Om man räknar som vanligt, det vill säga inte räknar in import- och exportströmmar, ligger Kinas utsläpp per capita strax över Sveriges. Räknar man in import och export ökar Sveriges årliga utsläpp, medan Kinas minskar. Som jämförelse släpper medelamerikanen ut ca tre gånger så mycket som medelkinesen, och en afrikan från Zambia orsakar utsläpp som endast är en tjugondel av kinesens. Se även förklaringen av klimaträttvisa, och sidan med vanliga frågor.

IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change

IPCC är en panel av forskare från hela världen som utvärderar klimatförändringarna. På svenska brukar IPCC kallas FNs klimatpanel. Det fullständiga namnet på engelska är Intergovernmental Panel on Climate Change.

Det bedrivs ingen egen forskning inom IPCC, dataunderlaget kommer istället från forskare och universitet världen över. IPCC grundades 1988 av Världsmeteorologiorganisationen (World Meteorological Organization, WMO) och FNs miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP). I Sverige är SMHI nationell kontaktpunkt för IPCC.

Hoesung Lee, ordförande för IPCC. 43rd Session of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC-43) 11-13 April 2016 i Nairobi, Kenya. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
Hoesung Lee, ordförande för IPCC. 43rd Session of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC-43), 11-13 April 2016 i Nairobi, Kenya. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth

Du kan läsa mer på IPCCs webbplats, på SMHIs webbplats och på Naturvårdsverkets webbplats.

Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.