Höghöjdseffekten

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Utöver utsläppen av koldioxid från förbränningen i flygplanets motorer ökar utsläppen av vattenånga och kväveoxider (NOx) på hög höjd växthuseffekten med en faktor 2,7. Läs mer om höghöjdseffekten i artiklen om RFI – Radiative Forcing Index.

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay
Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay

Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Antropocen

Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.

"Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN" Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire

Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.

Mer om antropocen:

Växthuspotential

Växthuspotential är ett annat ord för global uppvärmningspotential, som visar hur stor klimatpåverkan olika växthusgaser har. Mer information finns på sidan om GWP – Global warming potential, som är det engelska uttrycket. Se även förklaringen av koldioxidekvivalenter.

Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.
Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.

Solenergi

Solenergi, eller solel, är en förnybar energikälla med stora möjligheter till miljövänlig och klimatsmart användning. Solen har varit en viktig energikälla för växter, djur och jordbruk genom tiderna, denna artikel handlar dock om den modernare tekniken som kan användas för att utnyttja solenergi.

De tre viktigaste metoderna för att göra solenergin användbar för människor är:

  1. Solceller (solpaneler) – de svarta plattorna som producerar el
  2. Solfångare (solvärmefångare) – rör fyllda med vatten som producerar varmvatten
  3. Termisk solkraft (koncentrerad solkraft) – större anläggningar där solvärme omvandlas till el med speglar, ångturbin och generator
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland - där det även hålls dragrace...
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland – där det även hålls dragrace med veteranbilar…

För att lagra solenergi kan man använda batterier, varmvattentankar (ackumulatortank) eller dammar.

En av klimatutmaningarna med solenergi är de resurser som krävs för att producera solceller, både råvarorna och energin. En hög resursförbrukning vid produktionen av solpaneler minskar den totala klimatnyttan, och kan ha andra negativa miljöeffekter. Nya typer av solceller med lägre miljöpåverkan är dock under utveckling.

Solen producerar många tusen gånger mer energi än vad mänskligheten förbrukar, det råder alltså ingen brist på solenergi. De fossila bränslena som olja och kol skapades till stor del med hjälp av solenergi för hundratusentals år sedan.

Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och håller med solceller.
Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och hållet med solceller.

Kärnkraft

Internationelll symbol för radioaktivitetKärnkraft är ett energislag med ett antal fördelar och några väldigt stora nackdelar. Ur ett klimatperspektiv är kärnkraft betydligt bättre än fossila bränslen som kol och olja, och beroende på vilken teknik som används antingen något sämre eller bättre än förnybar energi som sol-, vind- och vattenkraft. Denna enkla kategorisering är baserad på hur stora utsläpp av växthusgaser som orsakas genom hela processen, vilket så kallade livscykelanalyser visar. Vår kategorisering bygger på de siffror som IPCC redovisar i sin senaste stora rapport (AR5).

I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard
I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard

Det finns risker (till exempel olyckor med strålning, osäker förvaring av kärnavfall, material till kärnvapen mm) med konventionell kärnkraft som kan ha väldigt stora konsekvenser.

Råvaran till kärnkraft är uran, en ändlig resurs, som ofta bryts i dagbrott med stora lokala miljöproblem som följd.

Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen "Atomkraft - nej tack". Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland
Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen ”Atomkraft – nej tack”. Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland

Klimat

Vad är klimat? Och vad är skillnaden mot väder? Här är ett enkelt svar: Klimat är statistik över väder för en längre tidsperiod.

För att beräkna klimatförändringar behöver vi ta hänsyn till vad som händer djupt ner i marken och i havet - för en väderprognos räcker det med vad som händer i luften. Bild: SMHI
För att beräkna klimatförändringar behöver vi ta hänsyn till vad som händer djupt ner i marken och i havet – för en väderprognos räcker det med vad som händer i luften. Bild: SMHI

Väder handlar om hur det ser ut i atmosfären (luften) just nu eller i den närmaste framtiden. Temperatur, regn och moln är exempel på vad vi använder för att beskriva vädret.

Klimatet beskrivs med samma mått som väder, fast för längre tidsperioder, och dessutom behöver vi undersöka hur det ser ut i marken och i haven – alltså inte bara i luften. Atmosfärens sammansättning av växthusgaser spelar en viktig roll. Även snö och is (glaciärer och havsis till exempel) ingår i beskrivningar av klimatet, dessa delar kallas kryosfär.

Läs mer om klimatförändringar.

 

BECCS – Bio-Energy Carbon Capture and Storage

BECCS är en engelsk förkortning för att fånga upp och lagra koldioxid från biobränslen. Det engelska namnet är Bio-Energy Carbon Capture and Storage. Idéen med BECCS är att uppnå negativa utsläpp, det vill säga en minskning av halten växthusgaser i atmosfären. Om det fungerar i verkligheten, i tillräckligt stor skala för att ha en effekt på den globala uppvärmningen, är fortfarande oklart.

Tekniken är i princip densamma som för CCS (Carbon Capture and Storage), men istället för fossila bränslen är BECCS utformat för biobränslen.

Processen i ett biokraftverk med BECCS. Bild: Nature
Processen i ett biokraftverk med BECCS. Bild: Nature

Koldioxidekvivalent

En koldioxidekvivalent (förkortas ibland CO2e) är en mängd gas som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Det är ett sätt att översätta olika gasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala. Anledningen är att växthusgaser ökar växthuseffekten olika mycket.

Ett konkret exempel är att 1 kg metan orsakar lika mycket växthuseffekt som 23 kg koldioxid. Omvänt innebär det att metanutsläpp som motsvarar 1 kg koldioxidekvivalenter bara är 0,043 kg metan. Det räcker alltså med mycket små utsläpp av metan för att orsaka stora negativa klimateffekter. Det kallas också för ”Global Warming Potential (GWP)”.

Koldioxidekvivalenter är som en gemensam valuta för alla växthusgaser.
Koldioxidekvivalenter är som en gemensam valuta för alla växthusgaser.

Du kan läsa mer om andra växthusgasers påverkan på klimatet i ordförklaringen till växthusgaser.

Förnybar energi

Förnybar energi som till exempel vindkraft och solenergi är motsatsen till ändliga energikällor, som till exempel kol och olja. Att de fossila bränslena är ändliga betyder att de någon gång tar slut.

Solceller på sjukhustak producerar förnybar energi. Bild: Johannes Jansson/norden.org
Solceller på sjukhustak producerar förnybar energi. Bild: Johannes Jansson/norden.org

Även bioenergi är förnybar energi, eftersom skog och andra växter som används i energiproduktion kan växa upp igen. En viktig egenskap för förnybar energi är att den inte tillför koldioxid till atmosfären, och därför orsakar den inte heller någon ökad klimatförändring. Detta gäller dock bara om man gör ”rätt” förnybar energi, eftersom vinsterna med förnybar energi lätt kan ätas upp av ineffektiv produktion.

Förnybar energi kan vara allt det vi vill att energi ska vara: ren, tyst, billig och obegränsad. Men förnybar energi kan också vara smutsig, obekväm, dyr och resurskrävande.

Ibland används den längre formen ”fönyelsebar energi”, men betydelsen är densamma som för ”förnybar energi”.

Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.