Bonn

Några gånger varje år talas det om ”Bonn” i klimatförhandlingssammanhang, och det beror på att det varje sommar hålls FN-klimatmöten i denna tyska stad. Det är även i Bonn som sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC) har sitt kontor. Dessutom hölls klimatmötet COP23 i Bonn under Fijis ordförandeskap 2017.

Under klimatförhandlingarna i Bonn 2014 ordnade ungdomsorganisationer en fotbollsmatch mellan “Team Carbon” och “Team Net Zero” för att visa var valet mellan en fossilberoende värld och en ren, rättvis och hälsosam värld bör hamna. Bild: Adopt A Negotiator (CC BY-ND 2.0)
Under klimatförhandlingarna i Bonn 2014 ordnade ungdomsorganisationer en fotbollsmatch mellan “Team Carbon” och “Team Net Zero” för att visa var valet mellan en fossilberoende värld och en ren, rättvis och hälsosam värld bör hamna. Bild: Adopt A Negotiator (CC BY-ND 2.0)

2020 sker det årliga förhandlingsmötet under klimatkonventionen och Parisavtalet 1-11 juni.

ADP – Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action

ADP var en av de mest använda förkortningarna i FNs klimatförhandlingar UNFCCC fram till och med COP21 i Paris och tämligen meningslös för alla andra än förhandlarna – förkortningen alltså, inte processen den beskrev. I korthet står ADP för det arbete som gjorts sedan 2011 för att komma fram till ett nytt globalt klimatavtal. ADP-arbetet leddes av två ordföranden gemensamt, en från ett industrialiserat land och en från ett utvecklingsland.

UNFCCC logo
UNFCCC logo

Sedan Parisavtalet skrevs under är ADP inte längre aktuell – nu är det istället i arbetsgruppen APA (och i ytterligare forum) som de fortsatta förhandlingarna sker.

Gröna klimatfonden

Gröna klimatfonden logo
Gröna klimatfonden logo

Den Gröna klimatfonden finansierar utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringarna. Den Gröna klimatfonden (GCF, Green Climate Fund på engelska) inrättades genom ett FN-beslut på COP16 i Cancun 2010. Fonden är tänkt att bli huvudorganet för internationell klimatfinansiering.

Fonden har sitt kontor i Sydkorea och styrs av representanter för länder, varav hälften är industrialiserade länder, och hälften utvecklingsländer. Fonden förfogar i dagsläget (jun 2016) över mer än 10 miljarder dollar. Sedan slutet av 2015 har fonden beslutat om bidrag till enskilda projekt. Sverige har en representant i styrelsen. Fondens webbplats: www.greenclimate.fund

De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.
De 24 styrelsemedlemmarna för FNs gröna klimatfond GCF.

COP21

I december 2015 hölls klimattoppmötet som kallades COP21, där världens länder kom överens om ett nytt globalt klimatavtal – Parisavtalet. Mer information om vad avtalet innehåller finns i en egen artikel om Parisavtalet.

COP21 logo
COP21 logo

För en förklaring varför mötet heter just COP21, se COP. Det finns en officiell webbplats för mötet som den franska regeringen tog fram, mer förhandlingsteknisk information finns på FN-sekretariatet UNFCCCs webbplats.

I november 2016 hölls COP22 i Marocko.

COP23 kommer att hållas i Bonn i Tyskland, under Fijis ordförandeskap.

INDC – Intended Nationally Determined Contributions

INDC - Intended Nationally Determined ContributionsDen engelska förkortningen INDC står för Intended Nationally Determined Contributions, dvs ungefär preliminära nationellt bestämda bidrag, och vad det handlar om är en kort plan där ett land redogör för hur stora utsläppsminskningar landet kan tänka sig att göra. Många länder har skickat in sina planer för utsläppsminskningar till FN, som sammanställt informationen (bild nedan).

INDC_Intended-Nationally-Determined-Contribution
INDC_Intended-Nationally-Determined-Contribution

COP – Conference of the Parties

COPsCOP står i klimatsammanhang för gruppen av länder som har undertecknat klimatkonventionen (UNFCCC). Det är också benämningen för de årliga klimatmöten dessa länder håller, och då följt av en siffra – härnäst kommer COP27 att hållas i Egypten.

Senast hölls COP26 i Skottland, ett möte som sköts upp från 2020 till 2021 på grund av coronapandemin. Innan dess hölls COP25 i Chile. Dessförinnan var det COP24 i den gamla kolgruvorten Katowice i Polen. Innan dess var det COP23 i Bonn, under Fijis ledning, COP22 i Marocko och innan dess var det COP21, som hölls i Paris i december 2015. På bilden ovan syns i tur och ordning logotyperna för de tolv COP-möten som hölls fram till och med 2015.

COP, the Conference of the Parties, här symboliserat av representanter för UNFCCC, Fiji och Tyskland
COP, the Conference of the Parties, här symboliserad av Nazhat Shameem Khan, chefsförhandlare för Fiji 2017, samt representanter för UNFCCC och Tyskland.

Ordförandeskapet för COParna roterar mellan FNs fem regionala landgrupper:

  • Afrika
  • Asien
  • Latinamerika och Karibien
  • Västeuropa och övriga (här ingår bland andra USA och Australien)
  • Östeuropa

2019 var det Latinamerika och Karibiens tur, och 2020 (som blev 2021) var det Västeuropas tur, vilket innebar en koalition mellan Italien och Storbritannien som stod värdar för pre-COP respektive COP26.

Ett land som skrivit på klimatkonventionen kallas formellt för ”part till konventionen”, vilket på engelska blir ”party to the convention”. Av detta kommer förkortningen COP, Conference of the Parties, alltså parternas konferens. Se även artiklen om CMA, som är förkortningen för gruppen av länder som har ratificerat Parisavtalet.

Additionalitet

I klimatsammanhang används ordet additionalitet i två huvudsakliga betydelser:

  1. Om pengarna till klimatfinansiering för fattiga länder är utöver det utlovade biståndet kallas de additionella. De industrialiserade länderna (Sverige t ex) har lovat att klimatfinansieringen inte ska tas av biståndspengarna, men de löftet har inte hållits i någon större utsträckning.
  2. Vid bedömningen av CDM-projekt, det vill säga klimatsmarta projekt som genomförs i utvecklingsländer men finansieras av industrialiserade länder. Additionalitet betyder då att projektet endast kan genomföras med CDM-stödet, och alltså inte skulle ha blivit av utan CDM-stödet.
Aktion av ungdomsorganisationer på klimattoppmötet COP19. Källa: Adopt a Negotiator, 2013, Creative Commons.
Aktion av ungdomsorganisationer på klimattoppmötet COP19. Källa: Adopt a Negotiator, 2013, Creative Commons.

Figueres, Christiana

Christiana Figueres, Executive Secretary, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) addresses during the WHO Health and Climate Conference Opening Plenary Session, WHO Headquarters. Wednesday 27 August 2014. Photo by Violaine Martin
Christiana Figueres. Foto: Violaine Martin

Christiana Figueres var FNs klimatchef, eller mer exakt den som ledde sekretariatet till FNs klimatkonvention (UNFCCC). Hon efterträdde Yvo de Boer den 1 juli 2010 och efterträddes av Patricia Espinosa 2016.

Christiana Figueres kommer från Costa Rica och har lång erfarenhet av de internationella klimatförhandlingarna. 2016 kandiderade hon till posten som FNs generalsekreterare, för att efterträda Ban Ki-moon.

Tekniköverföring

I klimatsammanhang handlar tekniköverföring om att rika länder ska ge fattiga länder tillgång till ny och klimatvänlig teknik. Risken är annars att de fattigare länderna använder äldre ineffektiv teknik som är onödigt energikrävande och ger onödigt stora växthusgasutsläpp.

En del i tekniköverföringen som diskuterats intensivt i de internationella klimatförhandlingarna är patent, som kan fungera begränsande för tekniköverföring.

Tekniköverföring är inskrivet både i Kyotoprotokollet och i klimatkonventionen.

Den engelska term som ofta används för tekniköverföring är Technology Transfer, förkortat TT.

Kiribati är en av de öar vars hela existens är hotad av klimatförändringarna. Bild: FN/Eskinder Debebe
Kiribati är en av de öar vars hela existens är hotad av klimatförändringarna. Bild: FN/Eskinder Debebe
Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.