LULUCF – Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

En av de krångligare förkortningarna i klimatförhandlingarna utläses ”lullusEeff” med betoning på det versala E:et. LULUCF står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Vad det framför allt handlar om är det notoriskt svårberäknade området ”sänkor”, det vill säga hur mycket kol som binds i träd och andra växter.

LULUCF hanteras av en särskild grupp experter, som kan saker vanliga (mycket kunniga) klimatexperter inte har en aning om.

Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning etc (LULUCF). Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning etc (LULUCF). Källa: Naturvårdsverket

Mer information finns i en bra text av Naturvårdsverket, som också är källa till diagrammet ovan.

NDC – Nationally Determined Contribution

NDC har sedan Parisavtalet blivit en av de viktigaste förkortningarna i klimatförhandlingarna. På svenska brukar dessa ”nationellt fastställda bidrag” (Nationally Determined Contribution) kallas för nationella klimatplaner. En sådan klimatplan är det dokument som varje land skickat in till klimatkonventionens sekretariat, som beskriver hur stora utsläppsminskningar landet tänker sig att göra de kommande åren. Många fattigare länder som inte har så höga utsläpp beskriver istället vilka anpassningsåtgärder de planerar eller behöver.

Innan en NDC kommer till finns det en INDC, som är ett slags preliminär version av klimatplanen. Läs mer om vad en INDC är här.

NDC - Nationally Determined Contribution, på svenska "Nationellt fastställt bidrag", eller nationella klimatplaner. Bilden visar registret för inlämnade NDCer, på UNFCCCs webbplats (feb 2018).
NDC – Nationally Determined Contribution, på svenska ”Nationellt fastställt bidrag”, eller nationella klimatplaner. Bilden visar registret för inlämnade NDCer, på UNFCCCs webbplats (feb 2018).

Klimaträttvisa

De industrialiserade länderna (EU, USA, Japan etc) står historiskt sett för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Men det är i de fattiga länderna som de negativa effekterna av klimatförändringarna är mest kännbara. Värst drabbas de fattigaste, och av dem är den stora majoriteten kvinnor.

Konsekvenserna av det förändrade klimatet slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Att kunna äta sig mätt, dricka rent vatten eller ha en trygg bostad är ingen självklarhet för fattiga människor. Med fler naturkatastrofer ökar deras sårbarhet ännu mer.

Ur ett globalt rättviseperspektiv är det tydligt var utsläppen behöver minska snabbast och var behoven av stöd är störst. Därför behöver Sverige och andra rika länder kraftigt minska sina utsläpp. Samma länder behöver också bidra med ekonomiska resurser och teknisk kunskap så att fattiga länder kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt få möjlighet att anpassa sig till de klimatförändringar som sker. Det är klimaträttvisa.

Inför klimatmötet COP21 i Paris mottog Sveriges statsminister Stefan Löfven över 26000 underskrifter som kräver klimaträttvisa. Bildkälla: Diakonia
Inför klimatmötet COP21 i Paris mottog Sveriges statsminister Stefan Löfven över 26000 underskrifter som kräver klimaträttvisa. Bildkälla: Diakonia

Fossil of the Day

Ett uppmärksammat och sedan många år återkommande inslag under klimatkonventionens förhandlingsmöten (COP) är utmärkelsen ”Dagens fossil” (Fossil of the Day på engelska). Priset ges till det land eller de länder som gjort mest för att fördröja eller förstöra UNFCCC-förhandlingarna. Ceremonin när utmärkelsen delas ut är ofta välbesökt av både regeringsförhandlare, journalister och civilsamhälle. Utmärkelsen har även en egen sång som sjungs före varje prisutdelning.

Det finns även en positiv variant kallad ”Dagens stråle” som mer sällan delas ut, men då till ett land som gjort något extra bra i klimatförhandlingarna.

Utdelning av Fossil of the Day-priset till USA och Kanada under COP17 i Durban.
Utdelning av Fossil of the Day-priset till USA och Kanada under COP17 i Durban.

Fossil of the day kan så klart följas på både Facebook och twitter.

Fossil of the Day logotyp
Fossil of the Day logotyp

 

Följ min blogg med Bloglovin

BINGO, RINGO, ENGO

I FN-klimatförhandlingarna under klimatkonventionen deltar förutom länder även det ”civila samhället”, det vill säga representanter för andra intressen än regeringar. Det civila samhället deltar som observatörer och har alltså inte rösträtt i förhandlingarna, men väl yttranderätt.

Som en praktisk åtgärd har civilsamhället delats in i grupper (några med komiska förkortningar):

  • BINGO – Business and industry non-governmental organizations
  • ENGO – Environmental non-governmental organizations
  • RINGO – Research and independent non-governmental organizations
  • YOUNGO – Youth non-governmental organizations
  • TUNGO – Trade Unions non-governmental organizations
  • IPO – Indigenous peoples organizations
  • LGMA – Local government and municipal authorities
  • Women and Gender

Lite mer information finns på t ex UNFCCCs webbplats.

YOUNGO uppmärksammar att Loss and Damage saknas i klimatförhandlingarna under klimatmötet i Bonn 2015. Källa: Eco-Business/IISD
YOUNGO uppmärksammar att Loss and Damage saknas i klimatförhandlingarna under klimatmötet i Bonn 2015. Källa: Eco-Business/IISD

Landgrupper

Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. Vissa landgrupper (eller ”ländergrupper”) är tydligt definierade (som Europeiska unionen, EU), andra mer lösliga (som Likeminded Developing Countries, LMDC) där det kan variera från möte till möte vilka länder som ingår.

De största och därmed viktigaste landgrupperna i klimatförhandlingarna är G77, EU och Umbrella Group. Därutöver finns följande grupper som inte på något vis är oviktiga: AILAC, ALBA, AOSIS, Arab Group, African Group, EIG, LDC, OPEC. En ny gruppering sedan 2015 är High Ambition Coalition.

 

De största landgrupperna i klimatförhandlingarna, storlek i figuren motsvarar ländernas utsläpp av koldioxid. Källa: NPR (UNFCCC, World Bank)
De största landgrupperna i klimatförhandlingarna, storlek i figuren motsvarar ländernas utsläpp av koldioxid. Källa: NPR (UNFCCC, World Bank)
Förhandlingsgrupper (landgrupper) i klimatförhandlingarna. Interaktiv version på CarbonBriefs webbplats (länk nedan)
Förhandlingsgrupper (landgrupper) i klimatförhandlingarna. Interaktiv version på CarbonBriefs webbplats (länk nedan)

Bilden ovan som visar förhandlingsgrupperna som röda och blå bollar går även att titta på i en interaktiv version på CarbonBriefs webbplats.

ALBA

ALBA - Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra AméricaUnder klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. ALBA är en sådan grupp, vars spanska förkortning står för ”Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América”, vilket kan översättas till ”Bolivarianska alliansen för folken från vårt Amerika”. Oftast används dock den spanska förkortningen även på svenska.

Gruppen består av de elva länderna  Antigua och Barbuda, Bolivia, Dominica, Ecuador, Grenada, Kuba, Nicaragua, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna och Venezuela. I klimatförhandlingarna har gruppen ofta betonat rika länders ansvar för historiska utsläpp och rätten till utveckling i fattiga länder – vilket kan sammanfattas i begreppet klimaträttvisa.

En av de mest kända klimatförhandlarna i ALBA-gruppen, Claudia Salerno Caldera, Venezuela, under klimatmötet i Cancún 2010.
En av de mest kända klimatförhandlarna i ALBA-gruppen, Claudia Salerno Caldera, Venezuela, under klimatmötet i Cancún 2010.

Du kan läsa mer om den formella organisationen på ALBAs egen webbplats och mer specifikt om klimat och ALBA på: climateobserver.org (fliken ”International Policy”)

AILAC

AILAC, en av landgrupperna i klimatförhandlingarna UNFCCC: Källa: AILAC på twitter (@AilacCC)Under klimatförhandlingarna och andra FN-möten går länder samman i grupper för att få större tyngd. AILAC är en sådan grupp, vars spanska förkortning står för ”Asociación Independiente de Latinoamérica y el Caribe”, vilket kan översättas till ”Den oberoende latinamerikanska och karibiska alliansen”. Oftast används dock den spanska förkortningen även på svenska.

Gruppen består (november 2016) av de åtta länderna Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Honduras, Panama, Paraguay och Peru. I klimatförhandlingarna har gruppen intagit en ”mellanväg” i relationen mellan rika och fattiga länder. De kallar det själva en ”tredje väg” mellan fattiga och rika (syd och nord). Du kan läsa mer på AILACs egen webbplats: ailac.org

Medlemmar i AILAC under klimatmötet i Bonn 2014. Källa: IISD
Medlemmar i AILAC under klimatmötet i Bonn 2014. Källa: IISD