Espinosa, Patricia

Patricia Espinosa är efterträdaren till Christiana Figueres som chef för FNs klimatorgan UNFCCC. Espinosa utnämndes till ”Executive Secretary” för UNFCCC av FNs generalsekreterare Ban Ki-moon i maj 2016 och tillträdde i juli 2016.

Patricia Espinosa var Mexikos ambassadör till Tyskland och även tidigare utrikesminister i Mexiko. Hon ledde klimatmötet COP16 i Cancun 2010.

Patricia Espinosa och Christiana Figueres på FNs klimatmöte COP16 i Cancun 2010. Bild: UNFCCC
Patricia Espinosa (t h) och Christiana Figueres (t v) på FNs klimatmöte COP16 i Cancun 2010. Bild: UNFCCC

Patricia Espinosa finns på twitter.

Klimatflykting

Klimatflyktingar är de människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatrelaterade skäl. Det handlar till exempel om höjda havsnivåer och översvämningar, torka och stormar på grund av klimatförändringarna. Eftersom de som flyr oftast inte är de som har orsakat problemen är klimatflyktingar också ett exempel på bristande klimaträttvisa.

Ofta samverkar flera faktorer när människor flyr (till exempel säkerhet och möjlighet till försörjning), vilket innebär att det kan vara svårt att isolera en enskild orsak. Det finns inte heller någon tydlig definition av begreppet klimatflyktingar i något internationellt bindande juridiskt dokument, så ordet används på ganska olika vis. Det betyder också att antalet klimatflyktingar är svårt att uppskatta.

Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia
Klimatförändringarna orsakar naturkatastrofer som kan driva människor på flykt. Bild: Wikipedia

I Parisavtalet står det att frågan om klimatflyktingar behöver hanteras så att antalet kan minimeras.

COP22

COP22 hölls i Marocko i november 2016. COP22 var det 22a mötet mellan länderna som skrivit under klimatkonventionen, året före hölls klimatmötet COP21 i Paris, där det viktiga Parisavtalet beslutades. För en förklaring varför klimatförhandlingsmötena heter COP och några siffror, se ordet COP i ordlistan.

Ett av resultaten av klimatmötet är ”Marrakech Action Proclamation”, som på svenska blir ”Marrakechs handlingstillkännagivande”, vilket är nästan lika intetsägande som dokumentet självt.

Ett viktigare resultat kan sägas vara löftet från Climate Vulnerable Forum (en grupp av mestadels fattiga länder som är bland de mest sårbara för klimatförändringar) om att samtliga länder i gruppen ska ställa om till 100 procent förnybar energi så snabbt som möjligt, samt revidera sina nationella klimatplaner före 2020. Mer information om ”Marrakech Vision” finns på CVFs egen webbplats.

På COP22 blev det också tydligt att USA under Donald Trump kommer att stå ensamt om landet drar sig tillbaka från Parisavtalet, avgivna löften om klimatfinansiering och framtida klimatförhandlingar.

Nästa stora klimatmöte, COP24 , kommer att hållas i slutet av 2018 i den gamla kolgruvorten Katowice i Polen.

Officiell logo för klimatmötet COP22 som hålls i Marocko i november 2016.
Officiell logo för klimatmötet COP22 som hölls i Marocko i november 2016.

Logotypen för COP22 består av Menara-monumentet i Marrakech i mitten av ett traditionellt mosaikmönster (Zellige) där färgerna blå, grön, röd och gul symboliserar de fyra elementen vatten, jord, luft och eld.

NELD – Non-Economic Loss and Damage

Icke-monetära förluster och skador är ett begrepp som används i de internationella klimatförhandlingarna. På engelska heter det Non-Economic Loss and Damage och förkortas ofta till NELD (ibland non-economic losses, NELS). Det handlar om de negativa effekter som klimatförändringarna leder till, som är så stora att det inte fullt ut går att anpassa sig till dem. För en del sådana negativa effekter går det att uppskatta ett ekonomiskt värde, då kallas de förluster och skador (på engelska Loss and Damage, L&D). I andra fall går det inte att sätta ett pris på förlusterna, och då kan begreppet NELD användas.

Icke-monetära förluster och skador, på engelska Non-Economic Loss and Damage, NELD. Bild: NELD Platform
Icke-monetära förluster och skador, på engelska Non-Economic Loss and Damage, NELD. Bild: NELD Platform

Ett konkret exempel är de effekter som stigande havsnivåer får: Små ö-stater i stilla havet kommer att försvinna, och människorna där kommer tvingas behöva flytta till andra länder. I och med det försvinner även grunder för tusenåriga traditioner, och kunskaper och färdigheter som hör ihop med det tidigare livet (fiske till exempel) riskerar också att försvinna. Det går inte att sätta ett pris på de förlusterna, och därför kallas de icke-monetära förluster och skador.

Ett antal kategorier av NELD kan hittas i litteraturen: människoliv, identitet, ägarskap/makt, värderingar, kulturella föremål, hälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och meningsfulla platser.

NAZCA – Icke-statliga aktörers zon för klimathandling

Nazca-linjerna i Peru.Som av en händelse är den engelska förkortningen NAZCA identisk med namnet på en öken i Peru där de enorma geoglyferna ”Nazca-linjerna” finns (se bild till höger). Det kan förklaras med att det var i Peru som ”Icke-statliga aktörers zon för klimathandling”, eller Non-State Actor Zone for Climate Action som det heter på engelska, lanserades.

NAZCA är en sorts katalog över klimatåtgärder som företag, kommuner och andra icke-statliga aktörer planerar eller genomför, helt frivillig. Syftet var att hjälpa COP21 på traven genom att visa vad som görs vid sidan av regeringars klimatpolitik.

Den svenska regeringen har startat något de kallar Fossilfritt Sverige, som är kopplat till det NAZCA-register FN driver.

NAMA – Nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder

Det engelska begreppet ”Nationally Appropriate Mitigation Action”, förkortat NAMA, blir på svenska ungefär Nationellt Lämpliga Utsläppsminskande Åtgärder. Det är namnet på en typ av frivilliga planer som utvecklingsländer kan göra, över åtgärder de vill genomföra för att minska utsläppen av växthusgaser – OCH som de söker finansiellt stöd för, från industrialiserade länder.

NAMA dök upp i de internationella klimatförhandlingarna på COP13 på Bali 2007 och etablerades på riktigt i och med COP16 i Cancun 2010, då ett register över alla NAMAs skapades.

Det är alltså frivilligt för fattiga länder att skriva NAMA-planerna och genomföra projekten för att minska klimatutsläppen, liksom det är frivilligt för rika länder att stödja NAMA-projekten.

Gamla minibussar i Uganda orsakar stora utsläpp, i Ugandas NAMA finns åtgärder för att öka bränsleeffektiviteten i fordon. Källa: International Partnership on Mitigation and MRV
Gamla minibussar i Uganda orsakar stora utsläpp, i Ugandas NAMA finns åtgärder för att öka bränsleeffektiviteten i fordon. Källa: International Partnership on Mitigation and MRV

Parisavtalet – the Paris Agreement

Den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris ikraft. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas. Här är några av de viktigaste punkterna:

  • Hålla utsläppen under 2 grader, men helst under 1,5 grader
  • Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år
  • Stöd från rika länder till fattiga länder, nytt mål 2025 (över 100 miljarder dollar/år)

Parisavtalet är inte lika ambitiöst som forskningen visar att det behöver vara för att undvika en farlig global uppvärmning.

Parisavtalet är 32 sidor långt inklusive tillhörande beslutspunkter. Du hittar hela avtalet på webbplatsen för klimatkonventionen UNFCCC som pdf.

En ”regelbok” för hur Parisavtalet ska genomföras beslutades 2018 i Polen.

Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC.

Jublande mötesledare på klimatmötet COP21 när Parisavtalet just beslutats.
Jublande mötesledare på klimatmötet COP21 när Parisavtalet just beslutats.

Det var på FN-mötet COP21 i Paris som världens i princip samtliga länder den 12 december 2015 kom överens om Parisavtalet.

Klimatfinansiering

Begreppet klimatfinansiering används i flera olika betydelser, och inte minst i olika syften. Den vanligaste betydelsen är det ansvar industrialiserade länder har att kompensera utvecklingsländer med pengar för de skador de industrialiserade ländernas utsläpp av växthusgaser har orsakat och fortsätter att orsaka. Klimatfinansieringen ska även stötta utvecklingsländerna att utvecklas med lägre utsläpp än dagens industriländer hade.

Logiken är att de som gjort minst för att orsaka klimatförändringarna inte heller ska behöva betala notan för de negativa effekterna.

Klimatfinansiering enligt ovan är inskriven i klimatkonventionen UNFCCC, och i Köpenhamn 2009 kom länderna överens om att från och med 2020 ska de rika ländernas stöd till fattiga länder vara 100 miljarder dollar per år. En viktig aspekt i detta är att pengarna inte kan tas av det utlovade biståndet, de ska istället vara ”nya och additionella” som det står i överenskommelsen.

Kampanjen Springnotan drevs av biståndsorganisationen Diakonia för att få Sveriges regering att ta ansvar för klimatfinansieringen. Bild: Gustav Hugosson
Kampanjen Springnotan drevs av biståndsorganisationen Diakonia för att få Sveriges regering att ta ansvar för klimatfinansieringen. Bild: Gustav Hugosson

Hittills har Sverige och övriga industrialiserade länder inte varit i närheten av att få ihop de summor man lovat. Dessutom speglar inte beloppet 100 miljarder dollar behoven – enligt FN behövs upp till 500 miljarder dollar per år till utvecklingsländer för både anpassning till, och motverkande av, klimatförändringar.

Bilden nedan visar att Sveriges andel av den utlovade summan 100 miljarder dollar är 4,2 miljarder kronor per år, från och med 2020.

Sveriges andel av den utlovade summan 100 miljarder dollar är 4,2 miljarder kronor per år, från och med 2020.
Sveriges andel av den utlovade summan 100 miljarder dollar är 4,2 miljarder kronor per år, från och med 2020.

CBDR – Delat, men olika, ansvar

En av huvudprinciperna i klimatkonventionen (UNFCCC) är den som på engelska heter ”Common But Differentiated Responsibility”, förkortad CBDR. På svenska blir det ungefär ”Delat, men olika, ansvar”. Det handlar om att alla länder har ett ansvar att göra något åt klimatförändringarna (ett delat ansvar), men att ansvaret är olika stort.

Anledningarna till att ansvaret är olika stort är två:

  1. Hur mycket har landet bidragit till klimatförändringarna? Det vill säga hur stora utsläpp av växthusgaser landet har orsakat.
  2. Hur mycket kan landet bidra till att göra något åt klimatförändringarna? Det vill säga hur mycket pengar, kunskap och teknik landet har.

Principen om Delat, men olika, ansvar (CBDR) är en av de svåraste frågorna i klimatförhandlingarna – vem ska göra vad?

De flesta fattiga länder menar att det är rimligt att de rika länderna ska göra mest, många rika länder menar att de fattiga länderna ska göra rätt mycket de också.

Ländernas storlek visar utsläppen av koldioxid 1850-2011. Bildkälla: Brown University http://blogs.brown.edu/choices/2015/02/05/why-does-climate-change-matter/
Ländernas storlek visar utsläppen av koldioxid 1850-2011. Bildkälla: Brown University
Karta där ländernas storlek visar bruttonationalprodukt (BNP) för 2013. Bildkälla: Brown University http://blogs.brown.edu/choices/2015/02/05/why-does-climate-change-matter/
Ländernas storlek visar bruttonationalprodukt (BNP) för 2013. Bildkälla: Brown University

High Ambition Coalition – HAC

High Ambition Coalition blir på svenska Koalitionen för hög ambition.Under klimatförhandlingarna (och för all del även andra FN-möten) går länder samman i grupper för att få större tyngd. ”High Ambition Coalition” är en sådan grupp, som offentliggjordes på COP21. Det engelska namnet kan översättas till ”Koalitionen för hög ambition”. Om namnet har någon koppling till vad länderna faktiskt vill är oklart.

Gruppen säger sig bestå av EU (samtliga 28 medlemsstater), USA och ytterligare 79 länder, främst fattiga och sårbara länder i Afrika och Karibien och stilla havet. Samtidigt påstås det från annat håll att gruppen bara har 14 medlemmar utöver EU.

High Ambition Coalition presenterar sig på en presskonferens på COP21 i Paris.
High Ambition Coalition presenterar sig på en presskonferens på COP21 i Paris.

I klimatförhandlingarna går den stora skiljelinjen mellan fattiga och rika länder, det vill säga enligt den traditionella (på sina håll antikverade) indelningen i industrialiserade länder och utvecklingsländer. ”Koalitionen för hög ambition” går på tvärs mot detta och samlar både världens rikaste och världens fattigaste länder.

Det lilla landet Marshallöarna har hittills spelat en framträdande roll i koalitionen.

Efter valet av Donald Trump till USAs president är det oklart om USA kommer att stanna kvar i koalitionen.

High Ambition Coalition verkar använda denna logotyp. Källa: Miguel Arias Cañete på twitter (@MAC_europa)
High Ambition Coalition verkar använda denna logotyp. Källa: Miguel Arias Cañete på twitter (@MAC_europa)

Läs mer i detta hyfsat positiva porträtt och i denna skarpt kritiska artikel. De båda texterna kommer från brittiska tidningen the Guardian respektive indiska tidningen DownToEarth (bilderna nedan).

Läs mer i detta hyfsat positiva porträtt i brittiska tidningen the Guardian.
Läs mer i detta hyfsat positiva porträtt i brittiska tidningen the Guardian.
Läs mer i denna skarpt kritiska artikel i indiska tidningen DownToEarth.
Läs mer i denna skarpt kritiska artikel i indiska tidningen DownToEarth.