I klimatsammanhang förtjänar kött en förklaring eftersom kött har en stor klimatpåverkan och äts av väldigt många i Sverige. Olika sorters kött har olika stor klimatpåverkan, enkelt uttryckt är kossor dåliga och kycklingar bra. Grisar och lamm någonstans mitt emellan.
Köttets klimatpåverkan kommer från tre huvudsakliga delar:
- marken som behövs för att föda upp djuren (främst kor), att ta sådan mark i anspråk kan leda till stora utsläpp av växthusgaser
- fodret djuren äter, det vill säga hur fodret (t ex soja) odlas och marken det odlas på, se även LULUCF
- djurens matsmältning, det vill säga metan-utsläppen från kor och får (inte gris och kyckling)
Det finns en hyfsat känd dokumentärfilm om köttets klimatpåverkan (Cowspiracy) som citerar felaktiga och överdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Det finns också en stark jordbrukslobby som gärna framställer saken i helt motsatt ljus, det vill säga med klart underdrivna siffror om köttets klimatpåverkan. Sant är: Djurproduktionen står för ungefär 15 procent av de totala växthusgasutsläppen i världen.
En genomsnittlig svensks matkonsumtion leder till utsläpp av ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. 75 procent av de utsläppen kommer från kött och mjölk i olika former, trots att de matkategorierna bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag. Det kan också jämföras med utsläppen från den privata bilkörningen som i genomsnitt är runt ett ton koldioxid per person och år.
Det finns många nyanser av köttets klimatpåverkan och det finns etiska aspekter, det finns annan miljöpåverkan och det finns väldigt mycket känslor om allt detta. Det finns också mycket mer att läsa, till exempel rapporterna ”Hållbara konsumtionsmönster” och ”Köttkonsumtionens klimatpåverkan” av Naturvårdsverket eller ”Hållbar köttkonsumtion” från Jordbruksverket.