CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement

CMA är den engelska förkortningen för gruppen av länder som har skrivit på och ratificerat Parisavtalet. CMA betyder ”Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement” och bygger på namnet för gruppen av länder som har skrivit under klimatkonventionen, UNFCCC. Den gruppen kallas Conference of the Parties, förkortat COP, och deras möten numreras och kallas COP1, COP2 och så vidare till till exempel COP22 som hölls i Marocko i november 2016. På samma vis numreras CMAs möten, varav det första (CMA1) hölls på COP22.

CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte (CMA1) i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth

Ytterligare en sammansättning av länder är de som har skrivit under och ratificerat Kyotoprotokollet, som förkortas CMP (Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol). I Marrakech hölls deras tolfte möte, CMP12.

Klimat

Vad är klimat? Och vad är skillnaden mot väder? Här är ett enkelt svar: Klimat är statistik över väder för en längre tidsperiod.

För att beräkna klimatförändringar behöver vi ta hänsyn till vad som händer djupt ner i marken och i havet - för en väderprognos räcker det med vad som händer i luften. Bild: SMHI
För att beräkna klimatförändringar behöver vi ta hänsyn till vad som händer djupt ner i marken och i havet – för en väderprognos räcker det med vad som händer i luften. Bild: SMHI

Väder handlar om hur det ser ut i atmosfären (luften) just nu eller i den närmaste framtiden. Temperatur, regn och moln är exempel på vad vi använder för att beskriva vädret.

Klimatet beskrivs med samma mått som väder, fast för längre tidsperioder, och dessutom behöver vi undersöka hur det ser ut i marken och i haven – alltså inte bara i luften. Atmosfärens sammansättning av växthusgaser spelar en viktig roll. Även snö och is (glaciärer och havsis till exempel) ingår i beskrivningar av klimatet, dessa delar kallas kryosfär.

Läs mer om klimatförändringar.

 

Ratificera [Parisavtalet]

Att ratificera ett internationellt avtal betyder att ett land binder sig till att följa avtalet. I demokratier brukar det innebära att både regeringen och parlamentet godkänner avtalet. Det räcker alltså inte med en första underskrift av en statsminister eller liknande.

Efter ratificering trädde Parisavtalet ikraft den 4 november 2016. Bild: UNFCCC
Efter ratificering trädde Parisavtalet ikraft den 4 november 2016. Bild: UNFCCC

Klimatavtalet från Paris 2015 håller just nu på att ratificeras av länder världen över. Dagen då avtalet trädde ikraft, den 4 november 2016, hade 94 länder ratificerat Parisavtalet.

För att avtalet skulle träda ikraft behövde 55 länder som tillsammans står för 55 procent av världens utsläpp av växthusgaser ratificera avtalet. I och med att stora utsläppare som EU, USA och Kina snabbt ratificerade avtalet, tillsammans med ett stort antal utvecklingsländer,  uppfylldes de bägge tröskelkraven tidigare än någon trodde, den 5 oktober 2016.

Sverige ratificerade Parisavtalet den 13 oktober, vilket behövde ske före COP22 i Marocko, för att kunna delta i CMA1.

BECCS – Bio-Energy Carbon Capture and Storage

BECCS är en engelsk förkortning för att fånga upp och lagra koldioxid från biobränslen. Det engelska namnet är Bio-Energy Carbon Capture and Storage. Idéen med BECCS är att uppnå negativa utsläpp, det vill säga en minskning av halten växthusgaser i atmosfären. Om det fungerar i verkligheten, i tillräckligt stor skala för att ha en effekt på den globala uppvärmningen, är fortfarande oklart.

Tekniken är i princip densamma som för CCS (Carbon Capture and Storage), men istället för fossila bränslen är BECCS utformat för biobränslen.

Processen i ett biokraftverk med BECCS. Bild: Nature
Processen i ett biokraftverk med BECCS. Bild: Nature

Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen är en grupp människor som ska hjälpa regeringen att utforma en så bra miljö- och klimatpolitik som möjligt. 2016 publicerade Miljömålsberedningen ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige”, som handlar om hur Sverige ska nå målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Beredningen har även skrivit om ett ”klimatpolitiskt ramverk”.

Formellt är Miljömålsberedningen en del av regeringens utredningsorganisation, och heter M 2010:04. Personerna i beredningen är dels ledamöter från sju av riksdagspartierna, dels experter från myndigheter och andra organisationer. Beredningen skapades 2010 och ska vara klar 2020.

Miljömålsberedningens sekretariat. Bild: Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningens sekretariat. Bild: Miljömålsberedningen

Mer information om beredningen finns på webbplatsen för statens offentliga utredningar.

Koldioxidekvivalent

En koldioxidekvivalent (förkortas ibland CO2e) är en mängd gas som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Det är ett sätt att översätta olika gasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala. Anledningen är att växthusgaser ökar växthuseffekten olika mycket.

Ett konkret exempel är att 1 kg metan orsakar lika mycket växthuseffekt som 23 kg koldioxid. Omvänt innebär det att metanutsläpp som motsvarar 1 kg koldioxidekvivalenter bara är 0,043 kg metan. Det räcker alltså med mycket små utsläpp av metan för att orsaka stora negativa klimateffekter. Det kallas också för ”Global Warming Potential (GWP)”.

Koldioxidekvivalenter är som en gemensam valuta för alla växthusgaser.
Koldioxidekvivalenter är som en gemensam valuta för alla växthusgaser.

Du kan läsa mer om andra växthusgasers påverkan på klimatet i ordförklaringen till växthusgaser.

Strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
SOU 2016:47

Den 22 juni 2016 överlämnade Miljömålsberedningen ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige” (SOU 2016:47) till regeringen. Klimatstrategin handlar om hur Sverige ska nå målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. En separat del handlar om luftvalitet.

De viktigaste punkterna i klimatstrategin är:

  • etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030,
  • övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet,
  • åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten,
  • styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fokus på att öka omställningen av transportsektorn och
  • styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med särskilt fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen.
Miljöminister Karolina Skog och minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin tar emot "En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige" av Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen. Bild: Regeringskansliets webb-tv.
Miljöminister Karolina Skog och minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin tar emot ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige” av Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen. Bild: Regeringskansliets webb-tv.

Tidigare (9 mars 2016) lämnade Miljömålsberedningen ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21).

Hela betänkandet om klimat- och luftvårdsstrategierna finns att läsa på Miljövårdsberedningens webbplats.

Utsläppsbroms

En utsläppsbroms kan vara lite allt möjligt, men här talar vi om den ”utsläppsbroms” som den rödgröna regeringen presenterade i juli 2016. I korthet är det ett namn på en idé om att köpa väldigt många utsläppsrätter och skrota dem, i syfte att få ner utsläppen inom EU.

Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV
Klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Mikael Damberg presenterar försäljningen av Vattenfalls kolgruvor och utsläppsbromsen. Bild: Regeringskansliets webb-TV

Sedan EUs system för utsläppshandel startade har det varit möjligt att köpa utsläppsrätter och annullera (skrota) dem – det brukar kallas för klimatkompensation. Eftersom det under lång tid funnits för många utsläppsrätter på marknaden är det dock tveksamt om det har någon effekt på de faktiska utsläppen.

Utsläppsbromsen som den svenska regeringen vill införa innebär att 300 miljoner kronor om året mellan 2018 och 2040 ska användas för att köpa och skrota utsläppsrätter. Med dagens pris på utsläppsrätter motsvarar det drygt 6 miljoner utsläppsrätter om året. Varje utsläppsrätt symboliserar 1 ton koldioxid, om det även motsvarar ett faktiskt ton koldioxid i verkligheten är oklart. Regeringen menar även att utsläppsbromsen ska leda till att priserna stiger på utsläppsrätter, vilket även det är mycket osäkert.

Mer information om ”utsläppsbromsen” finns på regeringens webbplats.

Sustainable Development Goals (SDG)

Sustainable Development Goals är det mest använda engelska namnet för de globala målen för hållbar utveckling. Det förkortas både som SDG och SDGs. Ibland används det kortare uttrycket ”Global Goals”. Läs mer om de globala målen för hållbar utveckling här.

Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.
Officiell logotyp för Sustainable Development Goals (SDG). Gjord av Trollbäck+Company.
Nya ord via e-post!

Skriv in din mejladress för att få nya ord automatiskt via mejl.