COP24

COP24 är namnet på ett FN-klimatmöte som hölls i december 2018, i den gamla kolgruvorten Katowice i södra Polen. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • Beslut om en ”regelbok” för Parisavtalet, som konkretiserar hur avtalet ska genomföras i praktiken. Regelboken (numera kallad ”Katowice Climate Package”, tidigare ofta kallad  ”arbetsprogrammet”, på engelska förkortat PAWP) innehåller konkreta regler för hur bland annat utsläppsminskningar ska redovisas. Regler för utsläppshandel (artikel 6 i Parisavtalet) kunde länderna dock inte komma överens om, och beslut om detta sköts till COP25 i Chile.
  • Löften om mer pengar till både den Gröna klimatfonden och Anpassningsfonden, och ett beslut om att den senare även ska vara kopplad till Parisavtalet (inte bara Kyotoprotokollet som den hittills varit).

Mötet präglades dock av ett fåtal länders (bland annat USA, Brasilien och Saudiarabien) ovilja att nå ambitiösa resultat, och inga verkliga ambitionshöjningar om att minska utsläppen slogs fast.

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras.

2019 hålls COP25 i Chile, 2017 hölls COP23 i Tyskland, under ledning av Fiji.

COP24 logo
Officiell logotyp för COP24 i Katowice

Mötets officiella webbplats hittas på cop24.gov.pl, medan UNFCCC-sekretariatets information finns på unfccc.int/katowice.

Flygskatt

Skatt på flygresor är ett sätt att minska klimatskadliga utsläpp från flyget genom att göra resandet dyrare, och ge flygindustrin anledning att effektivisera och förbättra miljöprestandan.

Det har i många år talats om att beskatta flyget, både i Sverige och internationellt, främst på grund av två saker:

  1. Flygplan drivs nästan uteslutande med fossila bränslen som orsakar utsläpp av koldioxid. Dessutom förvärrar flygets utsläpp på hög höjd (läs mer om RFI) ytterligare växthuseffekten.
  2. Det internationella flyget betalar ingen skatt på bränsle, till skillnad från nästan alla andra bränslen.
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen

En flygskatt är planerad att införas i Sverige den 1 april 2018. Nivån på skatten föreslås ligga på tre olika belopp: 60 kronor för flygresor inom Europa, 250 kronor för flygresor till länder i närheten av Europa (mindre än 6000 kilometer bort) och 400 kronor för flygresor som går längre än 6000 kilometer från Stockholm. Undantag görs för vissa flyg- och personkategorier. Vissa delar av norra Sverige ska kompenseras ekonomiskt.

Läs mer i lagrådsremissen om ”Skatt på flygresor” (pdf 1002 kB).

Klimatförnekare

"Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen." - Leonardo diCaprio
”Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen.” – Leonardo diCaprio

Klimatförnekare kallas också klimatskeptiker och är benämningen på personer som antingen hävdar att klimatet inte alls förändras till det varmare, eller om de går med på det, att det inte är människan som orsakar förändringen. En förkrossande majoritet (97 procent) av forskare och vetenskapsmän, bland annat representerade i FNs klimatpanel IPCC, är överens om att den pågående klimatförändringen orsakas av människors aktiviteter, främst förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.

COP23

COP23 var ett klimatmöte som hölls i Bonn i Tyskland i november 2017. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • En åtgärdsplan för jämställdhet, för att stärka kvinnors deltagande i förhandlingarna
  • Ett arbetsprogram för jordbruksfrågor antogs efter 6 års förhandlingar
  • Kunskapen om hur skador och förluster (loss and damage) kan hanteras kommer att fördjupas under en expertdialog 2018
  • Ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas presenterades av ordförandelandet Fiji.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.

COP24 hölls i Polen 2018 och COP25 kommer att hållas i Chile 2019. Tidigare möten i samma serie är bland andra COP22 i Marrakech och COP21 i Paris. COP-möten hålls normalt sett en gång om året för de länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC. På ett COP hålls även möten för de länder som har skrivit under och ratificerat Parisavtalet (CMA) och Kyotoprotokollet (CMP).

Värd för COP23 var den lilla ö-nationen Fiji, som är en del av alliansen AOSIS. På grund av Fijis begränsade resurser ordnades det praktiska med mötet av sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC), som har sitt säte i Bonn.

Exakt datum för COP23 var 6-17 november 2017, även om slutförhandlingarna drog ut så långt på tiden att det hann bli den 18 november innan mötet slutade. Mer information finns på klimatkonventionens hemsida: unfccc.int

High Level Segment – HLS

High Level Segment är namnet på den del av klimatförhandlingsmöten där politiker deltar. Den svenska översättningen blir högnivådel. Under COP-möten är normalt sett den första halvan eller två tredjedelarna av mötet tjänstemannaförhandlingar, därefter anländer politikerna, som oftast är miljö- och klimatministrar. Högnivådelen avslutas normalt med beslut i plenum, vilket till exempel ledde till Parisavtalet 2015.

En stor del av tiden av högnivådelen av ett COP-möte går åt till de tal som ministrarna (ibland stats- eller regeringschefer) håller i plenum. Även om varje minister har en begränsad tid överskrids taltiden ofta, med förseningar till följd. På COP22 till exempel hölls talen från tisdag till torsdag, 15-17 november, vilket lämnade en kort tid till faktiska beslut efter det, innan hela mötet avslutades på fredagskvällen.

Högnivådelen av ett COP-mötet, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC
Högnivådelen av COP-möten, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC

High Level Segment förkortas ibland HLS, och används även i andra FN-möten än de som sker enligt klimatkonventionen UNFCCC.

Klimatångest

Klimatångest kallas den känsla av oro som människor känner över miljöförstöringens effekter på klimatet, och ofta över sin egen roll i en ohållbar livsstil. Sedan cirka 10 år används begreppet ”klimatångest” i de stora svenska massmedierna, och även inom psykiatrin (se läslistan längre ner).

Klimatångest kan man känna när andra skuldbelägger en. Bild: Jan och Maria Berglin/SvD
Klimatångest kan även uppstå genom skuldbeläggning. Bild: Jan och Maria Berglin/SvD

80 procent av svenska ungdomar oroar sig för klimatförändringarna och var fjärde ung får ont i magen eller känner sig olycklig när de tänker på klimatförändringarna, visar en undersökning som Världsnaturfonden WWF låtit göra.

De negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna är alltså inte bara fysiska, som till exempel undernäring och tropiska sjukdomar, utan även psykiska. Panikångest och depression är medicinska begrepp som kan användas för att beskriva vad klimatångest är.

Det är sannolikt rapporteringen i media som påverkar människor mest, i kombination med vetskapen om den egna livsstilens effekter på naturresurser och utsläpp – samt rättviseaspekten. Det är oftast inte den som bidrar mest till den globala uppvärmningen som drabbas hårdast av effekterna, vilket förklaras i begreppet ”klimaträttvisa”.

Läs mer om klimatångest:

 

Framkantig

Framkantig betyder att ligga före eller att ligga i täten av utvecklingen [mot en bättre värld]. Eftersom ordet är nytt kan det kan användas lite olika, men i de flesta dokumenterade fallen har det en tydligt positiv betydelse.

Hittills har ordet använts av miljö- och hållbarhetskonsulter, ett par journalister och andra framkantiga i klimat- och miljösammanhang.

Ordet är uppenbart lekfullt i sin kombination av att vara fyrkantigt och framåtsyftande på samma gång, en metageometrisk beskrivning som är svår att placera i rummet.

En framkantig cykel av bambu? I Manila kan man se staden på guidade visningar på nybyggda bambucyklar. Bild: Petter Lydén
En framkantig cykel av bambu? I Manila kan man se staden på guidade visningar på nybyggda bambucyklar. Bild: Petter Lydén

Kärnkraft

Internationelll symbol för radioaktivitetKärnkraft är ett energislag med ett antal fördelar och några väldigt stora nackdelar. Ur ett klimatperspektiv är kärnkraft betydligt bättre än fossila bränslen som kol och olja, och beroende på vilken teknik som används antingen något sämre eller bättre än förnybar energi som sol-, vind- och vattenkraft. Denna enkla kategorisering är baserad på hur stora utsläpp av växthusgaser som orsakas genom hela processen, vilket så kallade livscykelanalyser visar. Vår kategorisering bygger på de siffror som IPCC redovisar i sin senaste stora rapport (AR5).

I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard
I den lilla orten Studsvik utanför Nyköping finns en del av svensk kärnkraftsindustri. Bild: Holger.Ellgaard

Det finns risker (till exempel olyckor med strålning, osäker förvaring av kärnavfall, material till kärnvapen mm) med konventionell kärnkraft som kan ha väldigt stora konsekvenser.

Råvaran till kärnkraft är uran, en ändlig resurs, som ofta bryts i dagbrott med stora lokala miljöproblem som följd.

Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen "Atomkraft - nej tack". Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland
Kärnkraft kallades tidigare för atomkraft, vilket många känner igen från protestskylten/protestknappen ”Atomkraft – nej tack”. Bild: Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland

CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement

CMA är den engelska förkortningen för gruppen av länder som har skrivit på och ratificerat Parisavtalet. CMA betyder ”Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement” och bygger på namnet för gruppen av länder som har skrivit under klimatkonventionen, UNFCCC. Den gruppen kallas Conference of the Parties, förkortat COP, och deras möten numreras och kallas COP1, COP2 och så vidare till till exempel COP22 som hölls i Marocko i november 2016. På samma vis numreras CMAs möten, varav det första (CMA1) hölls på COP22.

CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
CMA – Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement – höll sitt första möte (CMA1) i plenum på COP22. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth

Ytterligare en sammansättning av länder är de som har skrivit under och ratificerat Kyotoprotokollet, som förkortas CMP (Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol). I Marrakech hölls deras tolfte möte, CMP12.