Kategori: Ord

Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande saker, normalt sett växter. Vid förbränning av biobränslen tillförs inte atmosfären någon extra koldioxid, eftersom det kol som biobränslen innehåller ingår i det naturliga kretsloppet. Därmed ökar inte heller växthuseffekten. Biobränsle kan vara problematiskt om odlingsmark som behövs för matproduktion istället används för bränsleproduktion.

Exempel på ”råvaror” för biobränslen:

• Växtrelaterat:
  • Raps
  • Skogsråvara
• Djurrelaterat:
  • Slakteriavfall
  • Gödsel

Av växthusgaserna är lustgas, N2O, eller dikväveoxid som det kemiska namnet lyder en betydligt kraftfullare gas än koldioxid. Ett kilogram lustgas har lika stor effekt på växthuseffekten som ungefär 300 kg koldioxid. Det brukar kallas för Global Warming Potential (GWP), ungefär global uppvärmningspotential på svenska, och är ett sätt att översätta hur stor påverkan olika växthusgaser har så att de går att räkna samman och jämföra.

Den lustgas som det talas om i klimatsammanhang kommer främst från jordbruket, men utsläpp sker även inom industrin och sjukvården.

Albedoeffekten handlar om hur ljus reflekteras och i sin tur påverkar klimatet. Mörka ytor absorberar (suger upp) solens strålar, medan ljusa ytor reflekterar (kastar tillbaka) en stor del av solstrålarna.

Det får effekt på till exempel mörkt öppet hav och vit, snötäckt is. Den vita snön har mycket högt albedo, omkring åttio eller nittio procent. Det mörka havsvattnet har däremot ett mycket lågt albedo, bara omkring tio eller tjugo procent. Snötäcket kastar tillbaka solljuset, medan havsvattnet suger åt sig solens värme.

Detta gör att ju mer is som smälter vid nordpolen, ju mer hav ligger öppet, vilket tar upp mer värme och i sin tur smälter ännu mer is. Detta är ett exempel på en återkopplingsmekanism som påverkar klimatet. På så sätt ökar klimatförändringarna i sig själv hastigheten på de fortsatta klimatförändringarna.

Växthusgaser är gaser som finns naturligt i luften och som orsakar växthuseffekten runt jorden. När växthusgasernas koncentration i atmosfären ökar leder det till ökad växthuseffekt, det vill säga global uppvärmning. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas, men det finns fler.

Eftersom växthusgaserna ökar växthuseffekten olika mycket har man översatt deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt. Det görs med något som kallas ”Global uppvärmningspotential” (GWP). Resultatet kallas koldioxidekvivalenter och gäller per viktenhet, till exempel kilogram eller ton. Ett konkret exempel är att 1 kg metan orsakar lika mycket växthuseffekt som 23 kg koldioxid.

Bilden här nedanför visar årets samtliga utsläpp av växthusgaser som ton koldioxidekvivalenter, i hela världen, och uppdateras löpande:

Växthuseffekten kallas det som innebär att koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären håller kvar en del av solvärmen och gör att jorden håller en temperatur som vi kan leva i. Nu ökar växthuseffekten, vilket inte är bra, och det kan man i korthet förklara så här:

• Före industrialiseringen av världen fanns det lagom mycket koldioxid i atmosfären
• När människan gräver upp kol och olja som sedan eldas upp ökar mängden koldioxid i atmosfären
• En del av värmen som träffar jorden från solen åker tillbaka ut i rymden
• Med mer koldioxid i atmosfären hålls mer av den värmen kvar i atmosfären, vilket gör att jorden värms upp mer och mer
• När jorden blir varmare smälter isarna vid nord- och sydpolen, haven stiger, öknarna breder ut sig, vattenbristen ökar och vädret blir mer instabilt
• Det innebär stora svårigheter för många människor och väldigt höga kostnader

Se även ordförklaringarna till global uppvärmning och klimatförändringarna.

Radiative Forcing Index, på svenska ungefär strålningsdrivningsindex, har betydelse när man beräknar flygets klimatpåverkande utsläpp. I korthet är det en metod för att inkludera effekten av flygets totala utsläpp, inte bara från koldioxidutsläppen. Anledningen är att även flygplanens utsläpp av vattenånga och kväveoxider (NOx) på hög höjd ökar växthuseffekten. Ett populärt ord för att beskriva detta är ”höghöjdseffekten”.

Flygets klimatpåverkan beräknas genom att man först räknar ut hur stora koldioxidutsläpp en viss flygresa ger upphov till, som sedan multipliceras med ett RFI-värde för att få en summa uttryckt i koldioxidekvivalenter. Det mest använda RFI-värdet från IPCC är 2,7 – men även bland etablerade forskare finns det olika uppfattningar om hur stor effekten är (från noll till över en faktor 4).