Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Antropocen

Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.

"Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN" Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire

Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.

Mer om antropocen:

Växthuspotential

Växthuspotential är ett annat ord för global uppvärmningspotential, som visar hur stor klimatpåverkan olika växthusgaser har. Mer information finns på sidan om GWP – Global warming potential, som är det engelska uttrycket. Se även förklaringen av koldioxidekvivalenter.

Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.
Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.

Solenergi

Solenergi, eller solel, är en förnybar energikälla med stora möjligheter till miljövänlig och klimatsmart användning. Solen har varit en viktig energikälla för växter, djur och jordbruk genom tiderna, denna artikel handlar dock om den modernare tekniken som kan användas för att utnyttja solenergi.

De tre viktigaste metoderna för att göra solenergin användbar för människor är:

  1. Solceller (solpaneler) – de svarta plattorna som producerar el
  2. Solfångare (solvärmefångare) – rör fyllda med vatten som producerar varmvatten
  3. Termisk solkraft (koncentrerad solkraft) – större anläggningar där solvärme omvandlas till el med speglar, ångturbin och generator
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland - där det även hålls dragrace...
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland – där det även hålls dragrace med veteranbilar…

För att lagra solenergi kan man använda batterier, varmvattentankar (ackumulatortank) eller dammar.

En av klimatutmaningarna med solenergi är de resurser som krävs för att producera solceller, både råvarorna och energin. En hög resursförbrukning vid produktionen av solpaneler minskar den totala klimatnyttan, och kan ha andra negativa miljöeffekter. Nya typer av solceller med lägre miljöpåverkan är dock under utveckling.

Solen producerar många tusen gånger mer energi än vad mänskligheten förbrukar, det råder alltså ingen brist på solenergi. De fossila bränslena som olja och kol skapades till stor del med hjälp av solenergi för hundratusentals år sedan.

Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och håller med solceller.
Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och hållet med solceller.

COP24

COP24 är namnet på ett klimatmöte som planeras av FN i Polen 2018. Datum för COP24 är preliminärt 5-16 November. Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras.

Nyligen hölls COP22 i Marocko, 2017 hålls COP23 i Tyskland.

COP24 planeras i Polen 2018, ett av Europas mest fossilberoende och fossilvänliga länder.
COP24 planeras i Polen 2018, ett av Europas mest fossilberoende och fossilvänliga länder.

Denna artikel kommer att uppdateras när COP24 närmar sig.

Flygskatt

Skatt på flygresor är ett sätt att minska klimatskadliga utsläpp från flyget genom att göra resandet dyrare, och ge flygindustrin anledning att effektivisera och förbättra miljöprestandan.

Det har i många år talats om att beskatta flyget, både i Sverige och internationellt, främst på grund av två saker:

  1. Flygplan drivs nästan uteslutande med fossila bränslen som orsakar utsläpp av koldioxid. Dessutom förvärrar flygets utsläpp på hög höjd (läs mer om RFI) ytterligare växthuseffekten.
  2. Det internationella flyget betalar ingen skatt på bränsle, till skillnad från nästan alla andra bränslen.
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen

Den 30 november 2016 blev en statlig utredning om flygskatt klar och lämnade sitt förslag till regeringen. Utredningen föreslår att en flygskatt införs. Nivån på skatten föreslås ligga på tre olika belopp: 80 kronor för flygresor inom Europa, 280 kronor för flygresor till länder i närheten av Europa (mindre än 6000 kilometer bort) och 430 kronor för flygresor som går längre än 6000 kilometer från Stockholm. Undantag görs för vissa flyg- och personkategorier.

Läs hela utredningen om skatt på flygresor på regeringens webbplats.

Klimatförnekare

"Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen." - Leonardo diCaprio
”Över 97 procent av forskarna är helt överens om att det är människan som orsakar klimatförändringarna. Att förneka det är att inte vara en del av den moderna världen.” – Leonardo diCaprio

Klimatförnekare kallas också klimatskeptiker och är benämningen på personer som antingen hävdar att klimatet inte alls förändras till det varmare, eller om de går med på det, att det inte är människan som orsakar förändringen. En förkrossande majoritet (97 procent) av forskare och vetenskapsmän, bland annat representerade i FNs klimatpanel IPCC, är överens om att den pågående klimatförändringen orsakas av människors aktiviteter, främst förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.

COP23

COP23 var ett klimatmöte som hölls i Bonn i Tyskland i november 2017. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • En åtgärdsplan för jämställdhet, för att stärka kvinnors deltagande i förhandlingarna
  • Ett arbetsprogram för jordbruksfrågor antogs efter 6 års förhandlingar
  • Kunskapen om hur skador och förluster (loss and damage) kan hanteras kommer att fördjupas under en expertdialog 2018
  • Ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas presenterades av ordförandelandet Fiji.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.
Officiell logotyp för COP23 som visar hur sårbara små ö-stater är.

Tidigare möten i samma serie är bland andra COP22 i Marrakech och COP21 i Paris. COP-möten hålls normalt sett en gång om året för de länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC. På ett COP hålls även möten för de länder som har skrivit under och ratificerat Parisavtalet (CMA) och Kyotoprotokollet (CMP).

Värd för COP23 var den lilla ö-nationen Fiji, som är en del av alliansen AOSIS. På grund av Fijis begränsade resurser ordnades det praktiska med mötet av sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC), som har sitt säte i Bonn.

Exakt datum för COP23 var 6-17 november 2017, även slutförhandlingarna drog ut så långt på tiden att det hann bli den 18 november innan mötet slutade. Mer information finns på klimatkonventionens hemsida: unfccc.int

COP24 kommer att hållas i Polen 2018.

High Level Segment – HLS

High Level Segment är namnet på den del av klimatförhandlingsmöten där politiker deltar. Den svenska översättningen blir högnivådel. Under COP-möten är normalt sett den första halvan eller två tredjedelarna av mötet tjänstemannaförhandlingar, därefter anländer politikerna, som oftast är miljö- och klimatministrar. Högnivådelen avslutas normalt med beslut i plenum, vilket till exempel ledde till Parisavtalet 2015.

En stor del av tiden av högnivådelen av ett COP-möte går åt till de tal som ministrarna (ibland stats- eller regeringschefer) håller i plenum. Även om varje minister har en begränsad tid överskrids taltiden ofta, med förseningar till följd. På COP22 till exempel hölls talen från tisdag till torsdag, 15-17 november, vilket lämnade en kort tid till faktiska beslut efter det, innan hela mötet avslutades på fredagskvällen.

Högnivådelen av ett COP-mötet, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC
Högnivådelen av COP-möten, High Level Segment, har hittills lidit av tämligen sned könsfördelning. Bild: UNFCCC

High Level Segment förkortas ibland HLS, och används även i andra FN-möten än de som sker enligt klimatkonventionen UNFCCC.