Nettonollutsläpp

Nettonollutsläpp betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen ”noll”.

Nettonollutsläpp som IPCC beskriver dem för att nå målet att inte värma upp jorden mer än med 1,5 grader. Källa: IPCC
Nettonollutsläpp som IPCC beskriver dem (net zero emissions på engelska) för att nå målet att inte värma upp jorden mer än med 1,5 grader. Källa: IPCC

Oftast är det länder som talar om netto-noll-utsläpp, som mål för klimatpolitiken, ofta till en tid runt år 2050 (vilket beror på slutsatserna från IPCC, om vilka klimatåtgärder som behövs för att nå tvågradersmålet eller till och med 1,5-gradersmålet). Till dess tänker sig länderna att de ska minska utsläppen till noll där det går, och genom upptag av kol i till exempel skog ta hand om de utsläpp som ändå blir kvar – inte minst från jordbruk.

Sverige har till exempel målet att nå nettonollutsläpp 2045, enligt det klimatpolitiska ramverket.

Thunberg, Greta

Greta Thunberg är en klimataktivist som är känd över hela världen. Som 15-åring började hon skolstrejka utanför riksdagen i protest mot Sveriges otillräckliga politik för att hejda klimatförändringarna.

Greta Thunberg skolstrejk för klimatet
Greta Thunberg skolstrejkar för klimatet. Bild: Anders Hellberg (CC BY-SA 4.0)

Greta Thunberg uppmärksammades i media och nyheten om den demonstrerande flickan spreds över världen. Hon har blivit inbjuden att prata inför FN, deltog på COP25 och många andra internationella möten, samt haft möten med stats- och regeringschefer i många länder.

Greta står för klimaträttvisa och har fått flera utmärkelser och priser.

En folkrörelse inspirerad av Greta Thunberg finns nu i många, många länder, som främst utgörs av ungdomar (Fridays for Future), men även forskare (Scientists for Future) och flera andra grupper.

Greta finns på twitter och instagram.

COP26

COP26 är namnet på ett FN-klimatmöte som kommer att hållas i Glasgow i Skottland (Storbritannien) 9-20 november 2020. På mötet ska världens länder förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras, och hur ambitionerna i klimatpolitiken kan höjas. Den återstående frågan om utsläppshandel (artikel 6 i Parisavtalet) i ”regelboken” för Parisavtalet kunde inte lösas på COP25. Istället kommer den att tas upp på COP26.

COP26 Glasgow, klimatmöte under klimatkonventionen UNFCCC
COP26 Glasgow, klimatmöte under klimatkonventionen UNFCCC

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras. COP25 hölls 2019 i Spanien.

Den officiella webbplatsen för COP26 finns på adressen www.ukcop26.org.

Denna sida kommer att uppdateras när COP26 närmar sig.

Regelboken (Katowice Climate Package)

Regelboken är det informella namnet på en samling beslut som reder ut hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken. På COP24 i Katowice 2018 blev det mycket tydligare vilka regler som gäller för hur länder ska rapportera vilka klimatåtgärder de har genomfört, hur nationella klimatplaner (NDC) ska skrivas och mycket mer.

Michał Kurtyka, ordförande för COP24, hoppar av glädje när "Katowice Climate Package" beslutades på COP24 i Polen.
Michał Kurtyka, ordförande för COP24, hoppar av glädje när ”Katowice Climate Package” beslutades på COP24 i Polen.

”Regelboken” kallas så eftersom den handlar om just regler för Parisavtalet. Det formella namnet är sedan december 2018 ”Katowice Climate Package”, vilket kan översättas till Katowice-klimatpaketet. Fram till att förhandlingarna slutfördes i Polen kallades de ofta för Parisavtalets arbetsprogram (PAWP, Paris Agreement Work Programme på engelska).

På ett viktigt område lyckades länderna inte komma överens i Polen, och de frågorna kommer att fortsätta förhandlas på COP25 i Santiago: Handel med utsläppsrätter, eller ”Markets” (marknader) som det ofta kallas på engelska. Ibland kallas detta förhandlingsområde ”Artikel 6”, eftersom det regleras i Parisavtalets artikel nummer sex.

Det är svårt att sammanfatta innehållet i Regelboken, men Naturvårdsverket har gjort ett bra försök:

  • Planering: Länderna planerar och tar fram nya nationella åtaganden med utsläppsmål och åtgärder för att nå målen. Man bedömer också klimatrisker och identifierar behov av åtgärder för klimatanpassning.
  • Kommunikation: Länderna meddelar sina nationella utsläppsåtaganden och anpassningsåtgärder tillsammans med information som gör dessa tydliga och transparenta för övriga länder.
  • Genomförande: Länderna genomför sina nationella utsläppsåtaganden och åtgärder för att stärka anpassningsförmågan, öka motståndskraften och minska sårbarenheten mot klimatförändringar.
  • Rapportering: Länderna redovisar uppgifter om hur man genomfört sina nationella utsläppsåttaganden och anpassningsåtgärder samt information om utsläppsutvecklingen.
  • Utvärdering: Varje land genomgår teknisk expertgranskning av sin utsläppsrapportering och hur man genomfört sina utsläppsåtgärder.
  • Översyn: Länderna deltar tillsammans i en global översyn vart femte år för att se hur det sammantagna globala arbetet svarar mot temperaturmålet, anpassningsmålet samt stöd och finansieringsmålet.

Här kan du läsa hela texten om regelboken på Naturvårdsverkets webbplats.

Hela regelboken på engelska finns på den här sidan på webbplatsen för Klimatkonventionen (UNFCCC).

Höghöjdseffekten

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Utöver utsläppen av koldioxid från förbränningen i flygplanets motorer ökar utsläppen av vattenånga och kväveoxider (NOx) på hög höjd växthuseffekten med en faktor 2,7. Läs mer om höghöjdseffekten i artiklen om RFI – Radiative Forcing Index.

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay
Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay

COP25

COP25 är namnet på ett FN-klimatmöte som hölls i Madrid i december 2019. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras, och hur ambitionerna i klimatpolitiken kan höjas. Resultaten av förhandlingarna blev väldigt magra och inkluderar:

Greta Thunberg kom till COP25 och höll ett tal om att världens ledare måste enas om att minska utsläppen snabbt. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
Greta Thunberg kom till COP25 och höll ett tal om att världens ledare måste enas om att minska utsläppen snabbt. Bild: IISD/ENB | Kiara Worth
  • En viktig funtion i Parisavtalet är återkommande höjningar av ambitionerna att minska utsläppen. Enligt planerna skulle sådana ambitionshöjningar uppmuntras/krävas på COP25, men inga verkliga ambitionshöjningar om att minska utsläppen slogs fast. Istället upprepades formuleringarna i Parisavtalet i beslutet från COP25.
  • Den återstående frågan om utsläppshandel (artikel 6 i Parisavtalet) i ”regelboken” för Parisavtalet kunde inte lösas. Istället kommer den att tas upp på nästa möte, COP26 i Glasgow, Storbritannien.
  • En handlingsplan för jämställdhet med brett mandat kunde beslutas, och ses som en av de tydliga framgångarna på mötet.

Mötet präglades av ett fåtal länders (i synnerhet Brasilien, Australien och USA) ovilja att nå ambitiösa resultat.

COP25 Santiago de Chile --> Madrid 2019 - Officiell uppdaterad logotyp
COP25 Santiago de Chile –> Madrid 2019 – Officiell uppdaterad logotyp

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras. COP24 hölls 2018 i Polen. COP26 kommer att hållas 2020 i Glasgow i Skottland, Storbritannien.

Det såg först ut som att Brasilien skulle stå värd för COP25, men strax före COP24 drog landet tillbaka sitt erbjudande, under den nya högerpopulistiska presidenten Jair Bolsonaro, som hotat med att dra landet ur Parisavtalet. Senare blev det klart att Chile skulle stå värd för mötet, men även de drog tillbaka sitt erbjudande, i slutet av oktober 2019. Då erbjöd sig Spanien att hålla mötet, och det skedde i Madrid. COP25 pågick  mellan 2 december och 15 december 2019, med det mest försenade avslutet av alla COPar hittills.

Den officiella webbplatsen för COP25 finns på adressen www.cop25.cl, och den officiella informationen från UNFCCC-sekretariatet finns på unfccc.int/Santiago.

ACE – Action for Climate Empowerment

Den engelska förkortningen ACE står för Action for Climate Empowerment och kan förenklat sägas handla om utbildning och kommunikation om klimatfrågan.

”Växthuseffekten påverkar dig – hur påverkar du den?” var mottot i den svenska klimatkampanjen 2002-2003, där bland annat filmen ovan publicerades av Naturvårdsverket – ett exempel på ACE i praktiken.

Lite mer detaljerat syftar ACE på aktiviteter för utbildning, allmänhetens medvetenhet, allmänhetens deltagande, allmänhetens tillgång till information och regionalt och internationellt samarbete – allt detta för åtgärder för begränsning av utsläpp och anpassning till klimatförändringarna som genomförs enligt Klimatkonventionen och Parisavtalet.

Ursprunglig definition av ACE finns i Klimatkonventionen (artikel 6) och i Parisavtalet (artikel 12).

I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.
I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Antropocen

Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.

"Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN" Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire

Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.

Mer om antropocen:

De flitigaste läsarna av Klimatordlistan

Besöksstatistik för webbplatsen Klimatordlista.seVem använder egentligen en ordlista om klimat? Alla möjliga visar det sig – vi har analyserat besöksstatistiken för 2016 och kan presentera följande topplista:

  1. Privatpersoner och företag
  2. Myndigheter
  3. Universitet och högskolor
  4. Kommuner
  5. Energibolag

Klimatordlistans vanligaste användare är alltså privatpersoner och företag, vilket rymmer allt ifrån skolbarn till vd:ar.

När man tittar djupare i de följande kategorierna blir följande tydligt:

  • Statskontoret tätt följt av regeringskansliet är de myndigheter som oftast besöker webbplatsen för Klimatordlistan (bägge två tittade i klimatordlistan en gång i veckan i genomsnitt, hela året)
  • Energimyndigheten, Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland följer därefter, med ungefär hälften så många besök vardera
  • Europaparlamentet och riksdagen kvalar också in på 10-i-topp för myndigheter

De fem universitet (studenter? doktorander? etablerade forskare?) som oftast slår upp ett ord i ordlistan är:

  1. Linköpings universitet
  2. Lunds universitet
  3. Göteborgs universitet
  4. Chalmers tekniska högskola
  5. Uppsala universitet

Bland Sveriges nära 300 kommuner var det de här 10 som oftast vände sig till Klimatordlistan (gäller alltså tjänstemän och politiker, inte invånare):

  1. Kungsbacka
  2. Örebro
  3. Malmö
  4. Göteborg
  5. Eskilstuna
  6. Motala
  7. Halmstad
  8. Karlskrona
  9. Norrköping
  10. Uddevalla

Tre stycken kraftbolag är också flitiga läsare av Klimatordlistan:

  1. Vattenfall
  2. Öresundskraft
  3. Borås energi

Avslutningsvis bör det poängteras att statistik för besök på webbplatser aldrig är heltäckande och att analys av sådan statistik bör göras försiktigt. Alltför detaljerade eller långtgående resultat bör tas med en nypa salt, åtminstone när antalet besökare inte når upp till de höga antal som google och liknande webbplatser har.