Höghöjdseffekten

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Utöver utsläppen av koldioxid från förbränningen i flygplanets motorer ökar utsläppen av vattenånga och kväveoxider (NOx) på hög höjd växthuseffekten med en faktor 2,7. Läs mer om höghöjdseffekten i artiklen om RFI – Radiative Forcing Index.

Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay
Höghöjdseffekten är den ytterligare påverkan på klimatet som flyg på hög höjd orsakar. Bild: Pixabay

COP25

COP25 är namnet på ett FN-klimatmöte som kommer att hållas i Chile 2019. De preliminära datumen för COP25 är 11 november till 22 november 2019.

Nästa stora klimatmöte COP25 kommer att hållas i Chile.
Nästa stora klimatmöte COP25 kommer att hållas i Chile.

Fram till nyligen såg det ut som att Brasilien skulle stå värd för COP25, men strax före COP24 drog landet tillbaka sitt erbjudande, under den nya högerpopulistiska presidenten Jair Bolsonaro, som hotat med att dra landet ur Parisavtalet.

Ordförandeskapet för COParna roterar mellan fem FN-definierade regioner (Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien, centrala och östra Europa samt västra Europa och övriga) – 2019 är det Latinamerikas och Karibiens tur.

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras.

2018 hölls COP24 i Polen.

Denna artikel kommer att uppdateras när COP25 närmar sig.

 

ACE – Action for Climate Empowerment

Den engelska förkortningen ACE står för Action for Climate Empowerment och kan förenklat sägas handla om utbildning och kommunikation om klimatfrågan.

”Växthuseffekten påverkar dig – hur påverkar du den?” var mottot i den svenska klimatkampanjen 2002-2003, där bland annat filmen ovan publicerades av Naturvårdsverket – ett exempel på ACE i praktiken.

Lite mer detaljerat syftar ACE på aktiviteter för utbildning, allmänhetens medvetenhet, allmänhetens deltagande, allmänhetens tillgång till information och regionalt och internationellt samarbete – allt detta för åtgärder för begränsning av utsläpp och anpassning till klimatförändringarna som genomförs enligt Klimatkonventionen och Parisavtalet.

Ursprunglig definition av ACE finns i Klimatkonventionen (artikel 6) och i Parisavtalet (artikel 12).

I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.
I de internationella klimatförhandlingarna om ACE representeras Sverige av Stina Söderqvist på Naturvårdsverket. Bilden från en workshop om ACE i La Spezia, Italien i oktober 2018.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är ett sätt att mäta och beräkna utsläpp som blivit allt vanligare. Till skillnad från det traditionella sättet att beräkna utsläpp, som är geografiskt, det vill säga vad som släpps ut inom ett land, innebär konsumtionsbaserad beräkning att samtliga utsläpp – oavsett var i världen de sker – som människorna i ett land orsakar inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket
De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är betydligt högre än de traditionellt beräknade territoriella utsläppen. Källa: Naturvårdsverket

Så länge vi mest konsumerade lokalt producerade varor var den traditionella metoden att beräkna utsläpp naturlig att använda. I dagens Sverige är dock en stor del av konsumtionen importbaserad – oavsett om det gäller mat, elektronik eller kläder. På samma sätt exporteras en stor del av de varor som produceras i Sverige.

Istället för att beräkna territoriella utsläpp (inom ett lands yta) kan man alltså beräkna utsläppen som orsakas vid produktionen av samtliga varor som köps och säljs i ett land, och sedan ”dra av” utsläppen för det som exporteras, medan de importerade varornas utsläpp läggs till.

Med det konsumtionsbaserade beräkningssättet visar det sig att utsläppen som Sverige orsakar dels är högre (11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, jämfört med 5-6 territoriella ton per person och år), dels fortsätter att öka. Ett annat exempel är att Kina, som har mycket stor export, visar sig ha lägre utsläpp, när det konsumtionsbaserade beräkningssättet används. För att undvika klimatförändringar behöver utsläppen per person och år ligga på ca 1,5 ton.

Utsläpp i andra länder från hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp i andra länder från de svenska hushållens konsumtion av livsmedel och transporter har ökat kraftigt. Källa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har förbättrat sin redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp, se till exempel ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp” på deras webbplats.

Antropocen

Antropocen är ett namn för den tid vi lever i, där jorden påverkas av människans aktiviteter. Antropocen kommer efter holocen, som beskriver tiden från den senaste istiden för 11 500 år. På grund av den stora inverkan på naturen som storskaligt jordbruk och industrialisering har skapades ordet antropocen, som kan utläsas ”människans tidsålder”, efter grekiskans antropos (människa) och cen (ny). Se även det närbesläktade uttrycket antropogena utsläpp.

"Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN" Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire
”Välkommen till den fantastiska epoken ANTROPOCEN” Bild: Habitus (2013), av Robyn Woolston, Edge Hill University, Ormskirk, Lancashire

Ordet antropocen har blivit populärt i diskussioner om klimatförändringarna och hur vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Som beskrivning av en geologisk epok är ordet fortfarande nytt och omdebatterat, inte minst på grund av den korta tidsperiod det beskriver.

Mer om antropocen:

De flitigaste läsarna av Klimatordlistan

Besöksstatistik för webbplatsen Klimatordlista.seVem använder egentligen en ordlista om klimat? Alla möjliga visar det sig – vi har analyserat besöksstatistiken för 2016 och kan presentera följande topplista:

  1. Privatpersoner och företag
  2. Myndigheter
  3. Universitet och högskolor
  4. Kommuner
  5. Energibolag

Klimatordlistans vanligaste användare är alltså privatpersoner och företag, vilket rymmer allt ifrån skolbarn till vd:ar.

När man tittar djupare i de följande kategorierna blir följande tydligt:

  • Statskontoret tätt följt av regeringskansliet är de myndigheter som oftast besöker webbplatsen för Klimatordlistan (bägge två tittade i klimatordlistan en gång i veckan i genomsnitt, hela året)
  • Energimyndigheten, Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland följer därefter, med ungefär hälften så många besök vardera
  • Europaparlamentet och riksdagen kvalar också in på 10-i-topp för myndigheter

De fem universitet (studenter? doktorander? etablerade forskare?) som oftast slår upp ett ord i ordlistan är:

  1. Linköpings universitet
  2. Lunds universitet
  3. Göteborgs universitet
  4. Chalmers tekniska högskola
  5. Uppsala universitet

Bland Sveriges nära 300 kommuner var det de här 10 som oftast vände sig till Klimatordlistan (gäller alltså tjänstemän och politiker, inte invånare):

  1. Kungsbacka
  2. Örebro
  3. Malmö
  4. Göteborg
  5. Eskilstuna
  6. Motala
  7. Halmstad
  8. Karlskrona
  9. Norrköping
  10. Uddevalla

Tre stycken kraftbolag är också flitiga läsare av Klimatordlistan:

  1. Vattenfall
  2. Öresundskraft
  3. Borås energi

Avslutningsvis bör det poängteras att statistik för besök på webbplatser aldrig är heltäckande och att analys av sådan statistik bör göras försiktigt. Alltför detaljerade eller långtgående resultat bör tas med en nypa salt, åtminstone när antalet besökare inte når upp till de höga antal som google och liknande webbplatser har.

Växthuspotential

Växthuspotential är ett annat ord för global uppvärmningspotential, som visar hur stor klimatpåverkan olika växthusgaser har. Mer information finns på sidan om GWP – Global warming potential, som är det engelska uttrycket. Se även förklaringen av koldioxidekvivalenter.

Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.
Global Warming Potential (GWP) för de vanligaste växthusgaserna. Data från IPCC.

Solenergi

Solenergi, eller solel, är en förnybar energikälla med stora möjligheter till miljövänlig och klimatsmart användning. Solen har varit en viktig energikälla för växter, djur och jordbruk genom tiderna, denna artikel handlar dock om den modernare tekniken som kan användas för att utnyttja solenergi.

De tre viktigaste metoderna för att göra solenergin användbar för människor är:

  1. Solceller (solpaneler) – de svarta plattorna som producerar el
  2. Solfångare (solvärmefångare) – rör fyllda med vatten som producerar varmvatten
  3. Termisk solkraft (koncentrerad solkraft) – större anläggningar där solvärme omvandlas till el med speglar, ångturbin och generator
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland - där det även hålls dragrace...
Elproduktion med solceller på ett nedlagt flygfält i Tyskland – där det även hålls dragrace med veteranbilar…

För att lagra solenergi kan man använda batterier, varmvattentankar (ackumulatortank) eller dammar.

En av klimatutmaningarna med solenergi är de resurser som krävs för att producera solceller, både råvarorna och energin. En hög resursförbrukning vid produktionen av solpaneler minskar den totala klimatnyttan, och kan ha andra negativa miljöeffekter. Nya typer av solceller med lägre miljöpåverkan är dock under utveckling.

Solen producerar många tusen gånger mer energi än vad mänskligheten förbrukar, det råder alltså ingen brist på solenergi. De fossila bränslena som olja och kol skapades till stor del med hjälp av solenergi för hundratusentals år sedan.

Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och håller med solceller.
Denna artikel om solenergi är skriven på ett trådlöst tangentbord som drivs helt och hållet med solceller.

COP24

COP24 är namnet på ett FN-klimatmöte som hölls i december 2018, i den gamla kolgruvorten Katowice i södra Polen. På mötet förhandlade länderna om hur Parisavtalet ska genomföras. Resultaten av förhandlingarna inkluderar:

  • Beslut om en ”regelbok” för Parisavtalet, som konkretiserar hur avtalet ska genomföras i praktiken. Regelboken (också kallat ”arbetsprogrammet”, på engelska förkortat PAWP) innehåller konkreta regler för hur bland annat utsläppsminskningar ska redovisas. Regler för utsläppshandel (artikel 6 i Parisavtalet) kunde länderna dock inte komma överens om, och beslut om detta sköts till COP25 i Chile.
  • Löften om mer pengar till både den Gröna klimatfonden och Anpassningsfonden, och ett beslut om att den senare även ska vara kopplad till Parisavtalet (inte bara Kyotoprotokollet som den hittills varit).

Mötet präglades dock av ett fåtal länders (bland annat USA, Brasilien och Saudiarabien) ovilja att nå ambitiösa resultat, och inga verkliga ambitionshöjningar om att minska utsläppen slogs fast.

Alla länder som har skrivit under klimatkonventionen UNFCCC möts årligen för att förhandla om sätt att minska utsläppen av växthusgaser, sätt att anpassa sig till klimatförändringarna och om pengar för att finansieria detta (klimatfinansiering). De årliga mötena kallas COP (läs mer om COP här) och numreras.

2017 hölls COP23 i Tyskland, under ledning av Fiji.

COP24 logo
Officiell logotyp för COP24 i Katowice

Mötets officiella webbplats hittas på cop24.gov.pl, medan mer användbar information för deltagare finns på unfccc.int/katowice.

Flygskatt

Skatt på flygresor är ett sätt att minska klimatskadliga utsläpp från flyget genom att göra resandet dyrare, och ge flygindustrin anledning att effektivisera och förbättra miljöprestandan.

Det har i många år talats om att beskatta flyget, både i Sverige och internationellt, främst på grund av två saker:

  1. Flygplan drivs nästan uteslutande med fossila bränslen som orsakar utsläpp av koldioxid. Dessutom förvärrar flygets utsläpp på hög höjd (läs mer om RFI) ytterligare växthuseffekten.
  2. Det internationella flyget betalar ingen skatt på bränsle, till skillnad från nästan alla andra bränslen.
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen
Skatt på flyg väcker känslor, både för och emot. Bilden visar Naturskyddsföreningens stödkampanj för en flygskatt. Bild: Naturskyddsföreningen

En flygskatt är planerad att införas i Sverige den 1 april 2018. Nivån på skatten föreslås ligga på tre olika belopp: 60 kronor för flygresor inom Europa, 250 kronor för flygresor till länder i närheten av Europa (mindre än 6000 kilometer bort) och 400 kronor för flygresor som går längre än 6000 kilometer från Stockholm. Undantag görs för vissa flyg- och personkategorier. Vissa delar av norra Sverige ska kompenseras ekonomiskt.

Läs mer i lagrådsremissen om ”Skatt på flygresor” (pdf 1002 kB).